Branschen riktar skarp kritik mot Företagsskattekommittén

Christel Armstrong Darvik, Stena Fastigheter, Jan Ellström, Olov Lindgren, Mikael Granath, Willhem, Jan-Erik Höjvall, Rikshem, Pontus Rode, Heimstaden Förvaltning, Stefan Ränk, Einar Mattsson och Peter Whass, Lundbergs, skrev nyligen en debattartikel i Svenska Dagbladet.

De skriver:

”Bostadsbristen är ett stort och växande samhällsproblem. Därför har snart alla berörda utrett frågan och sagt sitt om skälen till den nuvarande situationen och vad som borde göras för att få fart på byggandet av hyreslägenheter.

Vi vill inte ifrågasätta vad OECD, EU-kommissionen, Finanspolitiska rådet, statliga utredningar, Boverket och olika kommissioner kommit fram till. Det finns mycket klokt i det som redovisats och rekommendationerna är förvånansvärt samstämmiga. Vi välkomnar också de aviserade storsatsningarna på infrastruktur i olika delar av landet.

Hittills har dock en röst saknats i debatten. Vår. Vi som ska göra jobbet. Vi som ska investera våra pengar i nya bostäder och därför varje dag måste bedöma om förutsättningarna finns för att starta ett nytt projekt. Vi fastighetsägare vars affärsidé är att bygga och förvalta hyreslägenheter.

Av den allmänna debatten kan man få intrycket att hyreslägenheter byggs av politiker och byggbolag. Så är det inte. Politiker fastslår ramarna och byggbolagen står för hantverket att uppföra husen. Men det är vi fastighetsägare som har idéerna och viljan att ta de ekonomiska och politiska risker som krävs för att finansiera nya bostäder och sedan erbjuda våra kunder – hyresgästerna – ett gott boende.

I likhet med andra företagare vill vi expandera. Bygga nytt. Det finns också en mycket stor efterfrågan på vad vi kan erbjuda. Vi vill därför ge uppdrag till byggbolagen att bygga nya bostadshus åt oss. Men vi gör det inte så ofta som vi skulle vilja. Risken är helt enkelt för stor att projekten inte går i mål.

Givet bostadsbristen är det inte långsiktigt hållbart. Den samlade paletten av nödvändiga åtgärder är stor, men det finns några som är viktigare än andra.
Att förenkla och förkorta planprocessen är mycket angeläget. Tillgången på planlagd mark i attraktiva områden måste öka rejält.

Kommunerna kan höja tempot genom att prioritera sina resurser och låta externa arkitekter medverka i en del av planarbetet. Regeringen kan i de fall där flera kommuner berörs ta ett ansvar för att tvinga fram planläggning i en takt som behövs för detta. För tempot måste höjas. Det hjälper inte att anvisa mark där folk varken vill bo eller bygga, vilket sker i dag. Ska nya spadtag tas måste värden skapas för såväl kunder som leverantörer.

Kostnaderna för nyproduktionen måste sänkas i alla led. Byggkostnaderna fortsätter att vara mycket höga i Sverige, och delar av denna överkostnad beror på den oligopol-liknande marknad som byggbranschen utgör. Kommunerna står för andra betydande kostnadsposter i form av omfattande exploateringsersättningar och kommunala särkrav som driver byggkostnaderna ytterligare.

Att det finns en stark koppling mellan det befintliga bostadsbeståndet och nyproduktion är uppenbart. Det betyder att åtgärder för att främja nybyggande måste ses i ljuset av hur den befintliga bostadsmarknaden fungerar. Att den i flera avseenden fungerar utomordentligt illa står utom allt tvivel, oavsett om man går till alla de rapporter som skrivs eller, som vi, primärt utgår från vår dagliga verksamhet.
Det krävs därför att de nödvändiga förändringarna även omfattar en översyn av hyressättningssystemet, som i dag är alltför begränsande. Det handlar både om hur vi kan möta hyresgästernas önskemål och behov av trygghet och om hur vi kan säkra kapital till nya investeringar. Systemet måste även bidra till att främja rörligheten, ge utrymme för väl fungerande flyttkedjor och lindra de obalanser i det befintliga bostadsbeståndet som starkt bidrar till hushållens höga skuldsättning. Översynen är en nödvändig förutsättning för att alla andra goda förslag ska få önskad effekt. Ambitionen med en ny hyressättningsmodell måste vara att skapa en enkel, robust och långsiktig lösning.

Hyresrätten har en betydligt högre skattebelastning än andra upplåtelseformer. Givet samma pris för marken är det i dag alltid gynnsammare att bygga bostadsrätter. En översyn av beskattningen vore därför motiverad för att få i gång investeringar i nya hyresrätter. Men i stället har Företagsskattekommittén nyligen lanserat ett förslag som ytterligare diskriminerar hyresrätten som upplåtelseform.

Förslaget försämrar den redan snedvridna konkurrensen bland bostadsproducenter och riskerar att lägga en död hand över investeringar i nyproduktion av hyreslägenheter och därmed tillintetgöra Stefan Attefalls ambitiösa reformagenda för ett ökat byggande.
Förslaget är dessvärre typiskt för den svenska hyresmarknaden. Under decennier har denna marknad varit arena för oräkneliga politiska utspel. Regler har införts. Och avvecklats. Nya regler har införts – och avvecklats. Den politiska risken på denna marknad är mycket hög. Och eftersom det är svårt att värdera politiska risker leder detta till att många, inte minst de mindre och medelstora företagen, avstår från att investera mer i bostäder. Det försämrar konkurrensen.

Vid sidan av de konkreta åtgärder som vi redovisat här, behövs därför också ett tydligt nationellt politiskt ledarskap för att skapa förutsättningar för de nödvändiga investeringarna i nya hyresrätter. Ett politiskt ledarskap som sträcker sig långt över block- och mandatperiodgränser. Ett politiskt ledarskap som utgår från att fler hyreslägenheter kräver enkla, konkurrensneutrala och tillväxtvänliga regler – inte bara de nödvändiga och omfattande investeringarna i ny infrastruktur.

Vi vill bygga och renovera mer. Ge oss chansen. Ett bättre Sverige behöver fler och bättre bostäder.”

Relaterade artiklar

• Finansministern skrotar Företagsskattekommitténs förslag
• Förvaltaren: Skatteförslag bromsar våra möjligheter att bygga nytt
• Sabokritik mot Företagsskattekommittén
• Skatteförslag stoppar investeringar
• HSB: Bostadsbristen förvärras av Företagsskattekommitténs förslag
• ”Ett hot mot den finansiella stabiliteten”

Ämnen

Juridik Företagsskattekommittén Christel Armstrong Darvik Stena Fastigheter Jan Ellström Olov Lindgren Mikael Granath Willhem Jan-Erik Höjvall Rikshem Pontus Rode Heimstaden Förvaltning Stefan Ränk Lundbergs Einar Mattsson Peter Whass

---