Kombinationen med kraftigt ökade räntekostnader och höga energipriser är stora utmaningar för bostadsrättsföreningar. Riksbankens kommunikation om ytterligare högre räntor skapar ytterligare tryck på högre avgifter.
Vid snitträntor om fyra procent i en låneportfölj till en bostadsrättsförening, vilket är realistiskt vid en styrränta om 3,75 procent som kan förväntas i juni 2023, kommer avgiften att behöva höjas med i genomsnitt 45 till 50 procent från år 2020, med snittränta om en procent, det skriver Finoptis vd Hans Arén i en kommentar. Han skriver vidare att höjningarna sker successivt i takt med att lån läggs om till det nya ränteläget med räntor om 3,5 till 4,5 procent.
Hans Arén har flaggat för den stora räntesmällen i tidigare intevjuer med Fastighetssverige och här går han djupare i sin syn på hur situationen utvecklat sig den senaste tiden.
"Bostadsrättsföreningar kommer från en snittränta om cirka en procent, vilket är ett resultat av den lågräntemiljö som verkat under flera år. Avgiftsnivåer har under lågränteåren successivt sänkts och anpassats utifrån låga kostnader. De låga avgifterna har bidragit till den goda
prisutvecklingen på bostadsrätter som pågått under lång tid. Med det nya markant högre ränteläget kommer det att innebära att i takt med att
föreningens lån successivt läggs om kommer snitträntan i föreningens låneportfölj att stiga kraftigt, uppskattningsvis till runt 4 procent utifrån dagens räntenivåer."
"För att möta den ökade räntekostnaden kommer avgiftsnivåerna att behöva justeras kraftigt uppåt, allt annat lika med cirka 45 procent eller mer. Utöver ökade räntekostnader har energikostnader stigit samt övriga driftskostnader kommer att stiga som effekt av den pågående inflationen, vilket ytterligare kommer att öka behovet av högre avgifter."
"Hur mycket respektive förening behöver höja avgiften varierar utifrån varje förenings förutsättningar, exempelvis utifrån mängden rörliga och bundna lån. Det är inte orimligt att tro att vissa föreningar kommer att behöva justera avgifter med 50 procent för att klara det ökade kostnadsläget. Effekten kommer stegvis i takt med att föreningars lån läggs om. Föreningar med rörliga ränta får en direkt ökad kostnad för räntor medan föreningar
med bundna lån kan ha flera år av lägre kostnader för att sedan successivt få de högre kostnaderna i takt med att lånen läggs om."
"Den enskilde medlemmen i bostadsrätten kommer att få en högre avgiftskostnad samt en högre räntekostnad på sina privata lån. Det kommer att krävas kraftigt ökade inkomster för att klara att hålla de nuvarande nivåerna. Det är inte säkert att alla klarar det", skriver Hans Arén och avslutar:
"Det är ett tufft arbete som pågår för styrelserna i Sveriges bostadsrättsföreningar. Stora avgiftshöjningar i ett allt svårare ekonomiskt klimat och sämre konjunktur gör att många bostadsrättsinnehavare med små marginaler i sin ekonomi drabbas. Den nya situationen med högre räntor och avgifter kan vara svår att hantera och förstå för den som drabbas. Det är en stor utmaning för styrelserna i bostadsrättsföreningarna att genomföra förändringarna."
Presenteras av Brandskyddsföreningen
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av Aros Kapital
Presenteras av CDVI
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Transaktioner Hur blir transaktionsåret 2025, vilka faktorer kommer ha störst påverkan för dess utvecklingen, vilka segment blir heta respektive kalla och vilken roll kommer utländska aktörer spela på den svenska transaktionsmarknaden? En panel bestående av Erik Nyman, JLL, Peter Wiman, EY, Maryrose David, Savills, och Adam Tyrcha, Newsec, ger sin bild av transaktionsåret som står för dörren.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.