Image
Robin Rushdi Al-sálehi anser att inflationen behöver bekämpas med skatter och höjda avdrag snarare än att höja reporäntan.
Robin Rushdi Al-sálehi anser att inflationen behöver bekämpas med skatter och höjda avdrag snarare än att höja reporäntan.

Krönika: Låt skatter, avdrag och amortering göra jobbet – inte reporäntan

Ekonomi/Finansiering Robin Rushdi Al-Sálehi, grundare av Vakansa och affärsutvecklare på Codesign, ställer sig frågan om räntevapnet verkligen är det mest rättvisa vapnet i inflationskriget?
Publicerad den 10 November 2023

"Vad betyder egentligen ordet inflation? Etymologiskt, läran om ords ursprung, betyder inflation "uppblåsning". Att vi helt enkelt fått för mycket av något. När inflation används i ekonomiska sammanhang handlar det om att penningmängden i samhället blivit större, vilket leder till att valutan minskar i värde och leder till de prisjusteringar vi sett i samhället.

För att stävja inflationen har vårt svenska system, i likhet med de flesta nationella systemen, jobbat med inflationsbekämpningen på ett enda sätt, nämligen att höja reporäntan.

Men vad gör en höjd reporänta egentligen? Den sänker folks och verksamheters vilja att ta lån för exempelvis en bostad eller till en investering då kostnaden för lånet, räntan, blir högre. Men att bara minska viljan till att ta nya lån garanterar inte att penningmängden slutar öka eller ens kommer minska som i sådana fall skulle påverka inflationen. Kostnaden för räntan gör dessutom att mindre pengar skulle kunna gå till att faktiskt amortera lånet, som i sin tur hade sänkt penningmängden. Höjd ränta kan tvärtom leda till att inflationen ökar om exempelvis vinster ökar hos bankerna som det gjorde nu Q3. SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea gjorde sammanlagt 120 miljarder kronor i vinst under Q3. Skillnaden mellan boräntorna och sparräntorna har blivit deras kassako. Vinster som bankerna vill hitta nya avsättningar för och kan alltså spä på inflationen. Något som DN har belyst i dagarna.

Blir då räntevapnet verkligen det rätta vapnet i inflationskriget? Borde inte andra vapen användas som garanterat skulle påverka de som just har "för mycket av något"? De som gjort "uppblåsningen" möjlig? De med för mycket kapital, lån och kanske även makt?

Bland ekonomer är det vedertaget att kalla inflation för en "extra skatt på fattigdom", för det drabbar de fattigaste i vårt samhälle hårdast. Något ekonomijournalisten och sommarprataren Andreas Cervenka tydligt beskrivit i tal, men även skrift i sina böcker. Men trots denna uppenbara vetskap så accepterar vår regering att de minst bemedlade i samhället, som har en minimal påverkan på penningmängden i samhället, ska få drabbas hårdast av inflationen och de höjda priserna, samt via skatten betala för låntagare i form av ränteavdrag.

Det finns andra vapen som regeringen borde ta till och dessa stavas höjda skatter, sänkta avdrag och höjda amorteringskrav.

Förslagen regeringen ska titta på, om de bryr sig om de som drabbas mest av en lågkonjunktur, är att räntehöjningarna snarast borde återgå och istället växlas mot höjda amorteringskrav. Vi medborgare ska inte behöva använda våra plånböcker för att betala bankernas vinster genom mer ränta på den nuvarande höga penningmängden, utan vi ska självklart använda våra plånböcker för att amortera av lånen och på så sätt garantera en minskning av penningmängden. Penningmängden som alltså gett upphov till inflationen. Genom ökad amortering skulle lånen, som bankerna skapat ur tomma intet återgå till etern. Annars är en annan lösning att beskatta bankernas vinster som bland annat Spanien, Ungern och senast Italien infört. Något som röster även här i Sverige höjts för, men som ännu inte besannats.

Regeringen borde också titta på skatter och subventioner. Vi behöver exempelvis återinföra värnskatten, då svensk ekonomi och välfärd uppenbarligen är i nödvärn. En sådan skatt hade dessutom träffat de som har högst löner och därmed försämra deras möjlighet till att ta lån. Vi behöver också höjda kapitalskatter, så att de som låter sina tillgångar ackumulera pengar, ska bidra ännu mer till det gemensamma. Vi behöver också se över ränteavdragen för de som har räntekostnader över 100 000 kronor, för att särskilt träffa de som tar de riktigt stora lånen i samhället och som driver upp penningmängden och därmed inflationen.

Våra skattepengar ska inte gå till hur stora lån och räntor som helst, utan till de som är i verklig behov av just det avdraget. På så sätt skapar vi en rättvisare ekonomi, där de som har mest även bidrar mest i syfte till att minska penningmängden de bidragit till och på så sätt eliminera inflationen som idag drabbar alla.

Vi ska inte ha en ekonomi där det lyder socialism för de kreditvärdiga och kapitalism för de fattigaste."
Skribent: Robin Rushdi Al-Sálehi

Relaterade artiklar

Ämnen

Senast från Fastighetssverige Plus

Northvolt backar från fabriksplaner – här är Borlänges största fastighetsägare

Bolag En bomb slog ner i Borlänge under onsdagen. Batteritillverkaren Northvolt skrotar sina planer på att bygga en fabrik i staden och 1 000 jobb uteblir. Samtidigt framkommer det att bolaget vill sälja den 900 000 kvadratmeter stora marken. Fastighetssverige har kartlagt de tio största fastighetsägarna i kommunen.

Läs mer

Mer om Fastighetssverige Plus


Lokalnytt Lokalnytt.se - Hitta ditt nya drömkontor idag. Tusentals lediga lokaler inom hela Sverige.
Nordic Property News Nordic Property News reports the latest news from the Nordic real estate market with an international newsletter every weekday.

Mer från Fastighetssverige