Robin Rushdi Al-sálehi: "Branschen behöver en Fastighetstrappa i likhet med Avfallstrappan"

Många har säkert sett eller hört talas om “avfallstrappan". Den där trappan som säger att vi först och främst måste minimera avfallet vi genererar. Att vi sedan ska försöka återbruka avfallet istället för att slänga det. Därefter materialåtervinna avfallet till så rena former som möjligt så att det kan användas till att producera något nytt. Att “energiåtervinna", dvs förbränna avfallet till aska i våra värmeverk. Sist men inte minst att deponera det i stora sophögar som vi ibland kan se på nyheterna.

Om vi kollar på bygg- och fastighetsbranschen så befinner vi oss just nu i ett resurs- och avfallsmässigt absurdum då vi idag river för att bygga och bygger för att riva. Byggnader och lokaler ska inte primärt nyttjas enligt dagens modell, utan byggs, ägs, tomställs, slits och slängs. Anledningen stavas jakten på högre hyror och därmed högre fastighetsvärden.

Ute i världen, mer specifikt i USA, ser vi hur livslängden i kommersiella byggnader ligger på cirka 50 år trots att de är byggda att hålla runt 500 år och gallerior har hamnat på sju år.

Detta kan vi inte fortsätta med och för att navigera i hållbarhetsträsket där hållbarhetsfrågan i sitt yttersta är en fundamentalt ekonomisk fråga – nämligen att hushålla med knappa resurser, så har jag tagit fram “Fastighetstrappan":

1) Den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas - Vi har redan alla kvadratmeter vi behöver.
Byggnaden som inte leder till några skogsskövlingar. Att havsbotten förvandlas till öken på grund av sandmuddring. Att djupa sår, enorma berg och föroreningar uppstår från gruvdrift. Att olja från Ryssland används till PVC-fönster. Det är byggnaden som inte leder till exploatering av människor, djur och natur i när och fjärran, som är den mest hållbara.

2) Byggnader och lokaler ska användas, inte stå helt eller delvis tomma!

Om en befintlig byggnad och lokal ska bli hållbar, måste vi minska ytsvinnet Kontor nyttjas så lite som tio procent av tiden och skolor 16 procent av tiden. Hyresgäster betalar 100 procent av hyran men nyttjar lokaler inte ens 20 procent av tiden – så kan vi inte ha det. Lokaldelningsplattformen Vakansa är ett exempel på aktör som jobbar aktivt för lokaldelning.

3) Byggnader ska underhållas, byggas om, byggas till eller flyttas! Inte rivas!

Med tanke på all den arbetskraft som gått åt med sin tid, hantverk, kompetens och flit, så kan vi inte riva byggnader som regel. Det handlar även om en enorm miljö- och klimatskuld i det redan byggda och som inte ska förvärras. Vi måste hitta resurssnåla konverteringsmöjligheter för att göra byggnader attraktiva att använda igen.
Kampanjen “Krama byggnaden!" är ett sådant upprop för att få till ett nationellt moratorium mot rivning och reformer som premierar att hålla byggnader intakta.

4) Bygga hus av hus

I de fall en byggnad är bortom all räddning enligt ovan trappsteg, så ska ett hus demonteras i så högförädlade byggnadsdelar som möjligt och återanvändas i det nya som ska byggas. När en byggnad byggs av återanvända byggnadsdelar så kommer den förmodligen även att kräva nya resurser och då krävs det att dessa nytillverkade byggnadsdelar designas på ett cirkulärt sätt där de i framtiden också ska kunna hanteras på ett demonterbart sätt.
Arkitektbyrån Codesign projektleder Återhus - att bygga hus av hus, ett Vinnovafinansierat innovationsprojekt som arbetar med att ta fram processer, metoder och verktyg för att kunna återbruka tunga byggnadsdelar. Inom Återhuskonsortiet har man tagit fram och verifierat en kvalitetsäkringsmetod där kraven på kvalitet och hållfasthet inte skiljer sig mellan nytillverkade och återbrukade byggnadsdelar.

5) Den minst hållbara byggnaden är den som rivs och byggs som vi gör idag

I en föreläsning på “Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdagarna 2022" för 160 tjänstemän i Stockholm så skämdes jag inte när jag sa att “vi måste sluta snabbt som fan med", när jag syftade på hur vi river och bygger idag. Genom att sluta göra det vi gör fel, så kommer vi att påskynda arbetet med att istället göra det som är rätt.

Därför är den mest hållbara byggnaden, den som aldrig behöver byggas. Vi måste lära oss att göra mer av mindre.

Robin Rushdi Al-sálehi, grundare av lokaldelningsplattformen Vakansa, affärsutvecklare på Codesign och initiativtagare till Krama byggnaden-kampanjen.

Relaterade artiklar

• Krönika: Vill svenska bygg- och fastighetsbranschen sko sig på krig?
• Krönika: Låt skatter, avdrag och amortering göra jobbet – inte reporäntan
• Robin Rushdi Al-sálehi: Urbana legender i bygg- och fastighetsbranschen

Ämnen

Energi/miljö Robin Rushdi Al-sálehi

---