Byggfaktas månatliga Byggstartsindikator visar hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer utvecklas. Indikatorn tas fram genom en bearbetning av uppgifter från Byggfaktas byggprojektdatabas och bygger på de byggstartade nybyggnationsprojektens uppskattade byggkostnader. Genom att indikatorerna tas fram och publiceras med kort tidseftersläpning så ger de en tidig bild av byggkonjunkturen som inte kan ses i offentliga data förrän flera månader senare.
Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader exkl. anläggningar och infrastruktur, föll med 0,2 procent under mars, vilket var något mindre nedgång än förra månadens nedreviderade utfall. Jämfört med samma månad i fjol var årstakten -10,3 procent i mars, i linje med förra månadens nedreviderade utfall.
– Byggstartsindikatorn fortsätter falla. Fallet förstärks ytterligare av att tidigare utfall revideras ned på grund av inställda och senarelagda projekt. Sedan hösten 2021 har marknaden varit tudelad med snabb nedgång i bostadsbyggandet medan övrigt byggande ökat. I och med att indikatorn bygger på uppskattade projektkostnader och att byggkostnaderna ökat markant de senaste två åren så har sannolikt utvecklingen räknat i volym varit ännu svagare, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta.
Byggstartsindikatorn för bostäder föll med 1,5 procent under mars. Sedan förra månaden har utfallet för andra halvåret 2022 reviderats ned liksom utfallet för januari och februari. Det innebär att indikatorn nu minskat under 19 månader i rad, med sammanlagt 46 procent. Jämfört med mars i fjol var nedgången 38,7 procent.
– Indikatorn visar att byggstarterna i bostadssektorn nästan halverats på ett och ett halvt år. Det är en dramatisk omsvängning som är svår att hantera för bostadsutvecklare, byggare och andra i branschen. Även projekteringarna börjar nu minska i omfång vilket är en signal om att nedgången kan bli långvarig, säger Tor Borg.
Byggstartsindikatorerna har en stark korrelation med den offentliga investerings- och byggstatistiken. De är dessutom ledande, dvs förändringar i indikatorerna tenderar att föregå förändringar i de offentliga siffrorna. Det innebär att de kan användas för kortsiktiga prognoser av byggutvecklingen. Om Byggstartsindikatorn för bostäder justeras för kostnadsutvecklingen med byggnadskostnadsindex för bostäder så fås en god prognosindikator för antalet byggstartade bostäder.
– Den officiella byggstatistiken vek nedåt under 2022, i linje med vad Byggstartsindikatorn signalerade, dock inte riktigt lika snabbt. Officiella utfallet var 51 000 byggstartade bostäder medan indikatorn landade på 40 000. Indikatorn signalerar nu att årstakten för antalet byggstartade bostäder kan vara ner kring 30 000 strax efter halvårsskiftet, säger Tor Borg.
Byggstartsindikatorn för övrigt fastighetsbyggande steg med 0,6 procent under mars vilket var något högre än förra månadens uppgång, som reviderats ned något. Årstakten var 29,5 procent, en viss inbromsning sedan förra månaden. Bland segmenten är det främst kontorsbyggande och byggande av sjuk- och hälsovård samt skolor som bidrar till uppgången medan övriga segment står still eller backar.
– Det offentliga byggandet av sjukvård och skolor är det som håller uppe byggandet just nu. I övriga sektorer går det nedåt. Även projekteringarna visar nu tecken på att minska, med undantag för industrin där en del stora projekteringar fortfarande pågår, säger Tor Borg.
Sammantaget uppgår den uppskattade byggkostnaden (exkl. markköp) för de nyproducerade bostäder, som ingår i Byggfaktas projektdatabas, som bedömts ha byggstartats de senaste tolv månaderna till 69,9 miljarder kronor. Det är en nedgång med 29,7 miljarder sedan föregående tolvmånadersperiod. Motsvarande kostnad för övriga byggnader, som utgörs av, affärs- industri- och logistiklokaler, kontorsbyggnader, hotell och restaurant samt samhällsfastigheter, uppgår till 76,2 miljarder kronor, en uppgång med 11,6 miljarder.
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av CDVI
Presenteras av Aros Kapital
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av Brandskyddsföreningen
Transaktioner Hur blir transaktionsåret 2025, vilka faktorer kommer ha störst påverkan för dess utvecklingen, vilka segment blir heta respektive kalla och vilken roll kommer utländska aktörer spela på den svenska transaktionsmarknaden? En panel bestående av Erik Nyman, JLL, Peter Wiman, EY, Maryrose David, Savills, och Adam Tyrcha, Newsec, ger sin bild av transaktionsåret som står för dörren.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.