I analysen från Nabo, som innefattar 2 500 bostadsrättsföreningars belåning, framkommer att 39 procent av lånen är bundna till och med 2024 eller längre till en ränta under två procent. 18 procent av dessa lån löper ut under 2024. Exakt ränteprognos för marknadsränta är fortsatt oklar, men med en styrränta kring 4–4,25 procent i snitt under 2024 blir prognosen för befintliga lån hos BRF ca 3,5–3,6 procent i snittränta 2024. Det skulle innebära att räntekostnaderna i det närmaste tredubblas från 2022 till 2024, vilket motsvarar en avgiftsökning baserat på 2022 års avgiftsnivåer om 26 procent.
– Det är en rätt kraftig ökning i räntekostnader vi ser framför oss. De kommer dessutom att påverkas ökas ytterligare av ny upplåning för underhåll och energibesparande åtgärder. Detta kan tyvärr leda till att många föreningar skjuter upp större underhållsprojekt för att undvika nya lån, säger Jonas Gustavsson, ekonomisk expert bostadsrättsföreningar, på Nabo.
Analysen visar också att många BRF:er är exponerade mot ränteläget. Nästan två tredjedelar av Sveriges bostadsrättsföreningar har valt att inte låsa sina räntor på längre löptider. Räntekostnaderna stiger från 6 175 kronor per år till 17 400 kronor per år för en snittlägenhet om 70 kvadratmeter med en belåning om 7 000 kronor per kvadratmeter. För en förening med rörlig ränta omkring 5 procent innebär det 24 500 kronor för 2024 i snitt.
– De föreningarna som har valt att inte låsa sina räntor på längre löptider får ett ganska direkt genomslag av ytterligare ränteökningar eller sänkningar. Det är uppenbart att många valt kort bindningstid i avvaktan på hur ränteläget utvecklas. De hoppas nu på att räntan får ligga still i november och att inflation och kronkurs utvecklas positivt så att sänkningar kommer tidigare än Riksbanken aviserat, säger Jonas Gustavsson.
Presenteras av Brandskyddsföreningen
Presenteras av Aros Kapital
Presenteras av CDVI
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Transaktioner Hur blir transaktionsåret 2025, vilka faktorer kommer ha störst påverkan för dess utvecklingen, vilka segment blir heta respektive kalla och vilken roll kommer utländska aktörer spela på den svenska transaktionsmarknaden? En panel bestående av Erik Nyman, JLL, Peter Wiman, EY, Maryrose David, Savills, och Adam Tyrcha, Newsec, ger sin bild av transaktionsåret som står för dörren.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.