FI vill skärpa amorteringskraven

FI:s stabilitetsrapport pekar på att den unika kombinationen av en stark konjunktur och rekordlåga räntor bidrar till att hushållens skulder och bostadspriserna växer snabbt. På tre år har bostadspriserna ökat med drygt 40 procent. FI ser därför att sårbarheter byggs upp i den svenska ekonomin.

– För att ytterligare stärka hushållens motståndskraft i en framtida kris vill FI därför skärpa amorteringskravet för nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sina inkomster. Förslaget kommer att gå ut på remiss inom kort, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

Förslaget innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst, det vill säga inkomst före skatt, ska amortera en procentenhet mer av bolånet per år än vad de skulle behövt göra i dag. Detta gäller utöver redan befintliga amorteringsregler. Således innebär de skärpta amorteringskraven att de mest sårbara hushållen, det vill säga de som har stora skulder både i förhållande till sina inkomster och till bostadens värde, kommer att amortera minst tre procent av bolånet per år.

I en analys skriver Finansinspektionen:
”Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.
Dessutom kan hushåll med stora skulder påverkas mer om tillgångspriser som bostads- och aktiepriser faller eftersom de är mer exponerade mot sådana fall. De kan därför behöva minska sin konsumtion om ekonomin utvecklas dåligt, vilket skulle förstärka en lågkonjunktur.
Andelen sårbara hushåll – de med höga skuldkvoter – har ökat de senaste fem åren. Amorteringskravet tycks ha brutit denna trend, men det är fortfarande många hushåll som tar lån som innebär höga skuldkvoter. Det beror till stor del på att bostadspriserna har stigit snabbare än hushållens inkomster under en lång tid.
Hushåll med höga skuldkvoter påverkas endast i begränsad utsträckning av bolånetaket och det nuvarande amorteringskravet eftersom dessa regleringar främst påverkar hushåll med höga belåningsgrader, dvs. stora skulder i förhållande till bostadens värde. Ett sätt att minska andelen sårbara hushåll är att skärpa amorteringskravet så även skuldkvoten påverkar amorteringarnas storlek. Denna FI-analys studerar konsekvenserna av ett skärpt amorteringskrav, där hushåll som i framtiden tar nya bolån med en skuldkvot över 450 procent av inkomsten före skatt ska amortera 1 procentenhet mer varje år än med det nuvarande kravet.
Det skärpta amorteringskravet kommer främst att påverka nya låntagare i Stockholm och Göteborg, eftersom bostadspriserna är högst där. Det är också främst yngre hushåll, hushåll med endast en vuxen och hushåll med höga inkomster som påverkas av det skärpta amorteringskravet.
På samma sätt som när FI införde det nuvarande amorteringskravet väntas skärpningen medföra att hushållen lånar mindre och köper billigare bostäder. För riket som helhet väntas skärpningen dämpa skulderna med nästan 4 procent och bostadspriserna med ungefär 1,5 procent. I Stockholm dämpas bostadspriserna med ungefär 3 procent. De hushåll som inte minskar sina skulder så att de kommer under en skuldkvot på 450 procent får i genomsnitt amortera nästan 1 500 kronor mer varje månad. Att vissa hushåll lånar mindre medan andra amorterar i en snabbare takt gör att andelen sårbara hushåll minskar. Därmed bidrar ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter till att minska de makroekonomiska riskerna med hushållens skulder.”

Ämnen

Bostäder Ekonomi/Finansiering Sverige Finansinspektionen Erik Thedéen

---