Det uppstår ibland missförstånd kring hur Kommuninvest är uppbyggt och fungerar. I det här fallet verkar debattören (Hans Arén, vd Finopti) ha dragit slutsatser på basis av en onyanserad och delvis missvisande bild. Det är då viktigt att klargöra hur det ligger till.
Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag som ägs av 296 kommuner och regioner. Uppdraget är samhällsnyttigt. Det handlar om att, utan eget vinstsyfte, säkerställa stabil och kostnadseffektiv lånefinansiering av investeringar inom välfärden. Utlåningen går endast till medlemmarna: kommuner, regioner och deras koncerner. De investerar i stor skala i sådant som får samhället att fungera. Det gäller allt från förskolor och skolor till bostäder, VA-system, sjukhus och grön omställning. För många medlemmar är finansieringsmöjligheten via Kommuninvest av avgörande betydelse. För dem är det svårt eller omöjligt att hitta annan lånefinansiering till en rimlig kostnad.
Kommuninvests konstruktion är mycket robust. I jämförelse med exempelvis affärsbankerna drivs verksamheten på en klart lägre risknivå. I grunden finns det en mycket gedigen struktur. Kommuninvest är väl kapitaliserat. Kapitalrelationerna överstiger med god marginal alla regulatoriska krav. Kommuninvest har en ordentlig likviditetsreserv. Den utgörs av korta placeringar med mycket hög kreditvärdighet. En bärande del i konstruktionen är också den solidariska borgen. Den innebär, enkelt uttryckt, att medlemmarna garanterar Kommuninvests skulder och andra åtaganden. Det är viktigt att konstatera att medlemmarnas borgensåtagande gäller gentemot kreditmarknadsbolaget – inte gentemot övriga medlemmar. Skulle det, mycket hypotetiskt, uppstå allvarliga ekonomiska problem hos någon låntagare skulle detta primärt hanteras inom ramen för kreditmarknadsbolagets robusta konstruktion.
Kommuninvests robusthet är också kopplad till den mycket låga risken hos låntagarna. Kommuner och regioner kan inte gå i konkurs. De har en egen beskattningsrätt som de hela tiden kan luta sig mot. Historiskt sett har staten i något enstaka fall gått in med stöd i en krissituation. Men det har varit ytterst ovanligt. Kommuninvests tydliga erfarenhet är att låntagarna alltid betalar tillbaka sina lån. Sedan starten 1986, när Kommuninvest började byggas upp, har det inte förekommit någon realiserad kreditförlust.
Robustheten återspeglas i konsekventa bedömningar från ledande kreditvärderingsinstitut. Kommuninvest har sedan 2006 haft högsta möjligt rating, AAA/Aaa med stabila utsikter, från både Standard & Poor’s och Moody’s.
Med denna robusthet har Kommuninvest fungerat som en säker hamn vid turbulens i finansmarknaden. Även när affärsbankerna haft stora svårigheter, som under finanskrisen 2008-2009, har medlemmarna kunnat lånefinansiera sig genom Kommuninvest.
Det går möjligen att, som debattören, föra spekulativa resonemang kring att kommunsektorn kanske ändå – med hänvisning till skattenivåer eller andra faktorer – skulle kunna stå inför fundamentala finansiella problem. Men det rör sig då om just spekulationer utan en förankring i faktiska omständigheter. Det går kanske också att, som debattören, förespråka att kommunsektorn i större utsträckning borde lånefinansiera sig till klart högre kostnader hos bland annat affärsbanker. Men argumenten, givet ovan, framstår som påtagligt bräckliga.
David Ljung, Kommuninvest
Presenteras av Aros Kapital
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av CDVI
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av Brandskyddsföreningen
Transaktioner Hur blir transaktionsåret 2025, vilka faktorer kommer ha störst påverkan för dess utvecklingen, vilka segment blir heta respektive kalla och vilken roll kommer utländska aktörer spela på den svenska transaktionsmarknaden? En panel bestående av Erik Nyman, JLL, Peter Wiman, EY, Maryrose David, Savills, och Adam Tyrcha, Newsec, ger sin bild av transaktionsåret som står för dörren.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.