Kommuninvest svarade under fredagen på min debattartikel om den höga koncentrationen inom finansiering av kommunsektorn med att förklara och förtydliga Kommuninvests konstruktion och syfte (se länk till båda artiklarna nedan).
Kritiken mot koncentrationen av finansieringen i sektorn är inte en kritik av Kommuninvest som organisation och dess verksamhet, utan mot den koncentrationsrisk som skapats där 58 procent av den kommunala skulden läggs på en enskild långivare och de risker det medför. Ratinginstituten har gett Kommuninvest toppbetyg, vilket ligger till grund för förtroendet i kapitalmarknaden. Subprime-bolagen i USA hade även de högsta kreditbetyg innan krisen uppstod 2008. Det föreligger ingen statlig garanti bakom Kommuninvest utan en solidarisk borgen från medlemmar med utmanande karaktärsdrag:
- 74 kommuner, det vill säga 26 procent av Sveriges kommuner har en skattesats som är 5 kronor högre än lägsta kommun. Tveksamt hur mycket mer skatten kan höjas i de kommunerna.
- Det råder ett vikande skatteunderlag med bland annat åldrande befolkning och minskat födelsetal i de flesta landsortskommuner.
- Rekryteringsbasen av politiker på lokal nivå är minskande med fallande medlemstal i politiska partier.
Det är ett förenklat resonemang att betrakta en kommunal borgen som konstant riskfri utifrån argumentet att kommunen inte kan gå i konkurs och kan höja skatten. En finanskris är inte friktionsfri, även om staten i slutändan löser problemet. Verkligheten är föränderlig och utmanande på svensk landsbygd, vilket behöver identifieras, följas, analyseras och värderas. Särskilt mot bakgrund av de kommande enorma kapitalbehoven. Det finns de som argumenterar att Sverige har en låg statskuld på grund av att investeringen skjutits över på kommunerna istället, och resulterat i en parallell stor kommunalskuld. Skall denna skuld bäras enkom av Kommuninvest?
En lånemarknad behöver innehålla flera aktiva starka långivare för att fungera och hjälpas åt att dra skulden framåt. Affärsbanker, statliga banker, fler kreditmarknadsbolag likt Kommuninvest, fler obligationsprogram hos starka låntagare. Diversifieringen minskar den totala risken.
Kommunerna behöver ha relevanta uppdaterade finanspolicys för att undvika den nu uppkomna koncentrationsrisken. Kommunerna behöver genomföra kvalitativa upphandlingar och förhandlingar av sina lån. Lån och krediter kostar, men i kombination med en aktiv kompetent ränteförvaltning kan risker och högre kostnader minskas. Sveriges kommuner behöver en robust välfungerande lånemarknad utan koncentrationsrisker för att möta framtidens behov.
Hans Arén, Finopti
Bostäder Det är halvtid i hyresförhandlingarna och ett snitt på de förhandlade hyrorna ligger på cirka 5,91 procent. Fastighetssverige har tittar närmare på vilka som är Sveriges största ägare av hyresrätter.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.