Sveriges kommunala skuld uppgår nu till 877 miljarder kronor, vilket nästan motsvarar hela statens skuld på 1 054 miljarder kronor. Denna skuldsättning har ökat kraftigt de senaste åren, samtidigt som de ekonomiska utmaningarna växer. Eftersatt underhåll, dyrare drift och behovet av stora investeringar, innebär att kommunerna står inför ett enormt kapitalbehov. Investeringar inom vatten- och reningsverk samt hållbarhet bedöms ha ett kapitalbehov om ytterligare 1 100 Miljarder kronor fram till 2040.
Kommuninvest är den största långivaren för svenska kommuner och har under de senaste 10 åren ökat sin andel av den kommunala skulden från 42 procent till 58 procent. Detta innebär att en stor del av kommunernas lån är koncentrerade hos en enskild aktör. Om förtroendet för Kommuninvest skulle skadas, exempelvis genom kreditförluster eller operativa problem, skulle detta snabbt kunna leda till en finansiell kris, där kommunerna förlorar tillgången till de billiga lån som de idag är beroende av.
Kommuninvest har en viktig roll för svenska kommuner genom att erbjuda lägre räntor än bankerna. Genom den solidariska kommunala borgen som ligger i Kommuninvests konstruktion, där kommuner går samman för att låna, har även mindre och medelstora kommuner kunnat få tillgång till billig finansiering från kapitalmarknaden.
Men denna modell har sina risker. Om förtroendet för Kommuninvest skulle skadas – exempelvis genom kreditförluster eller operativa problem – kan tillgången på billiga lån snabbt försvinna. Möjligheten till upplåning på den internationella kapitalmarknaden bygger på att förtroendet finns.
Kommunal borgen bedöms vara en stark pant då en kommun kan justera sin skatt för att täcka kostnader och åtaganden. I många kommuner, särskilt på landsbygden, är skatten redan hög, och ytterligare höjning är inte möjlig. Skillnaden inom riket mellan högsta och lägsta kommunalskattenivå är idag hela 6,32 procent (Degerfors, 35,30 procent vs. Österåker 28,98 procent). En framtida skillnad i kommunalskatt om 10 procent är varken realistisk eller önskvärd då landet skulle glida isär ytterligare. Landsbygdskommuner med hög skatt har redan idag en sämre service. Att höja skatten ytterligare för dessa kommuner, utan att det går till service och välfärd är ingen väg framåt.
Många kommuner med hög skatt har alla sina lån hos Kommuninvest. Om en kreditkris uppstår i en sådan kommun och skatten inte kan höjas ytterligare, kommer övriga kommuner inom Kommuninvest att behöva lösa problemet via den solidariska borgen. Tanken är god i teorin och i en problemfri miljö. I verkligheten, när pengar behöver flyttas från en kommun till en annan för att täcka upp problem och misstag, krävs det att politiker förstår och har en vilja att hjälpa till, vilket inte är självklart.
För att minska de finansiella riskerna måste Sveriges kommuner sprida sina lån och diversifiera sina långivare. Dagens koncentration av lån till Kommuninvest innebär en hög risk som bör åtgärdas genom förändrade finanspolicys i kommunerna. De flesta kommuner har regler för hur deras lån ska fördelas mellan olika långivare, men ofta finns undantag för Kommuninvest. Detta gör att många kommuner, trots att det finns alternativa långivare, har fortsatt att öka sin skuld hos Kommuninvest.
För att minska risken för framtida finansiella problem är det avgörande att även affärsbanker och andra aktörer får en större roll i kommunernas upplåning. Det krävs en sundare marknad där privata banker, statliga aktörer som SBAB, och kreditmarknadsbolag kan hjälpa till att dela på riskerna. Ett mer diversifierat upplägg gör att kommunerna blir mindre sårbara för externa förändringar och kan hantera framtidens investeringar och utmaningar på ett mer hållbart sätt.
Det är avgörande att alla aktörer, inklusive Sveriges Allmännytta, SKR, kommunerna själva och konsulter, tar ett större ansvar att informera om finansiella koncentrationsrisker, se över kommunernas upplåningsstrategier och stärka riskhanteringen. Genom att sprida lån, engagera fler långivare och ha rätt förfallostruktur kan vi säkerställa att Sveriges kommuner har de resurser som krävs för att möta framtidens utmaningar utan att utsätta sig för alltför stora risker.
Hans Arén, Finopti
Presenteras av CDVI
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av Aros Kapital
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av Brandskyddsföreningen
Transaktioner Hur blir transaktionsåret 2025, vilka faktorer kommer ha störst påverkan för dess utvecklingen, vilka segment blir heta respektive kalla och vilken roll kommer utländska aktörer spela på den svenska transaktionsmarknaden? En panel bestående av Erik Nyman, JLL, Peter Wiman, EY, Maryrose David, Savills, och Adam Tyrcha, Newsec, ger sin bild av transaktionsåret som står för dörren.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.