Stor skillnad i tillväxt mellan stadskärnorna

Det är främst en ökad omsättning inom dagligvaruhandeln, till exempel livsmedel, apotek, systembolag, och kafé- och restaurangnäringen som ligger bakom de positiva siffrorna. Det i sin tur är resultatet av den strukturomvandling som skett i stadskärnorna de senaste åren. En omvandling som inneburit att antalet dagligvarubutiker, kaféer och restauranger och annan serviceverksamhet som hud- och skönhetsalonger blivit allt fler i förhållande till sällansköpsvarubutiker. Men även sällanköpsvaruhandeln, av exempelvis kläder, inredning, cykel och sport, utvecklades starkt under perioden jämfört med tidigare år.

– Den upplevelsebaserade konsumtionen har ökat och stadskärnan har blivit vårt nya vardagsrum. Med ökad konkurrens från externhandel och e-handel har strukturen och butiksmixen förändrats. Men det innebär inte att antalet verksamheter blivit färre eller att stadskärnorna utarmats. Tvärtom har både omsättningen och antal verksamheter ökat vilket pekar på en förtätning i befintliga stadskärnor, säger Rudolf Antoni, näringspolitisk chef hos Fastighetsägarna.

Ökningen har kunnat ske genom att fastighetsägare och näringsidkare utvecklat befintliga lokaler, genom om- och nybyggnationer och förtätning. Även det som tidigare ansetts som B- och C-lägen har blivit attraktiva för verksamheter som är mindre lägesberoende.

De stadskärnor som har störst närmarknad, det vill säga många arbetande och boende inom en radie av en kilometer, har haft den starkaste tillväxten de senaste fem åren.

– Slutsatsen borde därför vara att förtätning och nybyggnation av både bostäder och arbetsplatser i centrumnära lägen är prioriterad om man ska ha ett levande centrum, förklarar Rudolf Antoni.

Men undersökningen visar också att det finns en stor spridning i tillväxt mellan de olika stadskärnorna. Den varierar mellan 9,4 procent och minus 2,4 procent. 43 av de 52 stadskärnorna i undersökningen hade en positiv tillväxt.

– En attraktiv stadskärna är en viktig förutsättning för tillväxt i en kommun. Ett levande centrum skapar arbetstillfällen, lockar till sig investerare, besökare, nya invånare och entreprenörer. Stadskärnan är också en viktig del av den lokala identiteten. Därför måste kommunen tillsammans med fastighetsägare, och andra näringsidkare gemensamt ta ansvar för utvecklingen, säger Rudolf Antoni.

Cityklimatet i siffror
De 10 stadskärnor med starkast omsättningsutveckling 2015/2016
Falkenberg: 9,4 procent
Skara: 9,2 procent
Ängelholm: 7,6 procent
Trelleborg: 7,1 procent
Trollhättan:7,1 procent
Kristianstad: 6,8 procent
Göteborg: 6,6 procent
Mjölby: 6,5 procent
Varberg: 6,0 procent
Uppsala: 6,0 procent

De tio stadskärnor med svagast omsättningsutveckling perioden 2015/2016
Uddevalla: -2,4 procent
Gislaved: -2,3 procent
Kristinehamn: -1,7 procent
Eskilstuna: -1,4 procent
Borlänge: -1,4 procent
Eslöv: -0,9 procent
Vetlanda: -0,8 procent
Sundsvall: 0 procent
Vänersborg: 0,8 procent
Alingsås: 1,1 procent

Om Cityklimatet
Syftet med rapporten Cityklimatet är att beskriva hur detaljhandeln och annan service utvecklas i våra stadskärnor över tid. I rapportens mäts omsättning, marknadsdelar, verksamheter och antal arbetstillfällen i stadskärnan. I den senaste rapporten ingår 52 av våra svenska stadskärnor. Rapporten görs av WSP på uppdrag av Fastighetsägarna.

Relaterade artiklar

• Så skapades landets högsta centrumtillväxt

Ämnen

Handel Rudolf Antoni Fastighetsägarna

---