SBAB: Bostaden används inte som bankomat i Sverige

SBAB har via Kantar Sifo frågat drygt 1 000 hushåll som äger sina bostäder om hur stora bolån de har och även hur stort deras totala finansiella sparande är. SBAB också frågat om i vilken utsträckning bostaden belånats för annat än boendekonsumtion någon gång under de senaste fem åren.

38 procent av de svarande bostadsägarna anger att de har bolån understigande 1 miljon kronor och 71 procent att de har bolån på maximalt 2 miljoner kronor. 12 procent anger att de har bolån på mer än 3 miljoner kronor, varav en fjärdedel av dessa har lån på 4–5 miljoner och en av tolv lån på 5–6 miljoner. En väldigt liten andel har högre bolån - se diagram 1 nedan.

– Många nya hushåll på bostadsmarknaden har de senaste åren tagit på sig stora lån, även i förhållande till inkomsten. Vi ser också att andelarna som har stora bolån i stocken av bostadsägare gått upp något sedan vår förra undersökning 2019. Den generella bilden är dock att det är relativt få bostadsägare som har mycket stora lån i stocken av bostäder. Det är en viktig nyanserande slutsats i den svenska debatten om de makroekonomiska riskerna med hushållens bolåneskulder, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Tre procent av hushållen med bolån uppger att de har mindre än 10 000 kronor i sparkapital (banksparande, aktier, fonder) och nio procent mindre än 50 000 kronor (se diagram 2 nedan). Samtidigt finns ett tydligt positivt samband mellan storleken på sparandet och bolånen (se tabell 1 nedan). Vart femte hushåll med bolån uppger att de har mer än 1 miljon kronor i totalt finansiellt sparande.

– Att tre procent av hushållen med bolån uppger att de har mindre än 10 000 kronor sparat visar förstås att det finns bostadsägare som är mycket känsliga för förändringar i ekonomin. Det är viktigt ur ett konsumentsskyddsperspektiv. Då det inte finns några officiella data på kopplingen mellan storleken på bolånen och hushållens finansiella sparande är samtidigt, för bedömningen av makroriskerna med bolånen, en värdefull slutsats från vår undersökning att de som har störst bolån i regel också verkar ha högst sparande, säger Robert Boije.

Resultaten visar att det endast är 16 procent av alla bostadsägare som någon gång under de senaste fem åren har belånat bostaden för konsumtion av annat än boende. Det är en marginell minskning (dock ej bedömd som statistiskt säkerställd) sedan undersökningen 2019 (se diagram 3 nedan). Bland dem som belånat sina bostäder för annan konsumtion än boende ligger lånen för detta ändamål koncentrerade kring 50 000 – 300 000 kronor (se diagram 4). Det tyder på att det troligen handlar om finansiering av bilköp.

– Den senaste forskningen visar att de länder som fått problem med stora bolån har fått det för att bostäderna i hög grad belånats för annat än boendekonsumtion, till exempel för köp av bilar och båtar, som samtidigt resulterat i ett lågt hushållssparande. I vår undersökning svarar endast 16 procent av bostadsägarna att de belånat bostaden någon gång under de senaste fem åren för sådan konsumtion. Det i kombination med officiella data som visar på ett mycket högt hushållssparande i Sverige och våra resultat, som visar att de med störst bolån också har högst sparande, pekar sammantaget mot att riskerna med bolånen i Sverige inte är så stora som den bild Riksbanken och Finansinspektionen har förmedlat, säger Robert Boije.

Fakta om undersökningen
Undersökningen är den andra som gjorts av SBAB sedan 2019 och har denna gång besvarats av 1 003 personer. Den genomfördes under vecka 22–23 av Sifo Kantar.

Ämnen

Ekonomi/Finansiering SBAB Robert Boije

---