Sverige har hamnat i en situation där byggkostnaderna är de högsta i Europa – närmre 66 procent över genomsnittet enligt Eurostat. Byggnadsfasen står dock endast för en fjärdedel av kostnaderna av en fastighets totala livscykel – resterande utgörs av drift- och underhållskostnader. Fastigheter står för 40 procent av energianvändningen vilket motsvarar 36 procent av Europas totala CO2-utsläpp.
Fastigheter behöver bli tre gånger så effektiva för att få kontroll på denna skenande ökning. Behovet att agera snabbt och flytta fokus från kostnader till innovationer som bidrar till att lösa problem och möta nya behov har aldrig varit viktigare. Detta ställer nya krav på hur teknologin i fastigheterna, som har en nyckelroll i sammanhanget, upphandlas och nyttjas. Branschen bör sträva efter att upphandla lösningar till rätt pris, som utgår från nytta, istället för skräddarsydda lösningar som upphandlas till lägsta pris idag. Kostnadseffektiviteten bör förslagsvis drivas genom verifierade lösningsstandarder, vilket även gynnar innovationen.
Teknologin i nybyggnationer och renoveringar i Sverige bygger ofta på en modell som innebär nya skräddarsydda lösningar i varje enskilt fall, som tyvärr ofta bygger på traditionell enklare teknologi. Vi ser ofta en föreskriven teknologi istället för ett föreskrivet behov och önskad funktion. Det här tillvägagångssättet skapar silomiljöer som driver höga kostnader sett till fastighetens hela livscykel, resultatet utmynnar i teknologi som inte är framtidssäker – inte klarar ett datadrivet samspel och beslutsfattande. För att kunna skapa synergier krävs öppenhet, innovation och skalbarhet, dessa är förutsättningar för den framtidssäkra smarta fastigheten. Dagens proptech-diskussioner handlar exempelvis till stor del om AI och att omvandla data till nya affärsmodeller och tjänster. Om vi inte tillämpar framtidssäkra lösningar kommer vi väldigt snart hamna i en situation där fastigheter och städer bygger på teknologi som inte kan samspela, vilket kräver hög grad av integration i alla led varje gång en ny lösning kopplas in i fastighetens tekniska ekosystem. Ett stort maskineri kommer aldrig vara bättre än den svagaste länken. Teknologin skall vara innovationskraftens katalysator, inte dess bromskloss och last.
Är det då möjligt att utan skräddarsydda lösningar sänka kostnaderna, klimatpåverkan och samtidigt bygga framtidssäkra lösningar med kvalitet och rimliga vinstmarginaler? Jag menar att det går, om teknologin i branschens smarta fastigheter och städer bygger på öppna lösningsstandarder och ekosystem som upphandlas till rätt pris utifrån behov och önskade funktioner. På så sätt kommer fastighetsbranschen likt industrin kunna uppnå högre kostnadseffektivitet och innovationstakt – bli mer effektiv och på ett lönsamt sätt.
Mitt förslag bygger på att byggnadskonsulter och fastighetsbolag eftersträvar att upphandla behov och önskade funktioner som teknologin i den smarta fastighetens öppna ekosystem ska uppfylla. Branschens leverantörer bör i sin tur driva utvecklingen av öppna lösningsstandarder för att möta beställarnas behov på ett kostnadseffektivt sätt och skapa förutsättningar för ökad innovation. Om vi jämför det hela med bilindustrin kan dagens situation i fastighetsbranschen liknas vid separat inköp av kaross, växellåda och motor när man vill köpa en ny bil. Istället förlitar sig bilköparen på att tillverkaren har tagit fram en optimal och kostnadseffektiv grundlösning och accepterar att det endast går att påverka slutprodukten genom ett antal tillval utifrån behov. Det kan handla om antal hästkrafter, fram- eller fyrhjulsdrift, sätesvärmare etc. För fastighetsbranschen skulle det innebära att byggnadskonsulterna som nämnts föreskriver behov och funktioner. Flera av branschens teknologileverantörer har redan idag lösningar och förmågan att erbjuda lösningsstandarder med möjlighet till anpassningar genom tillval som uppfyller specifika behov. Det som krävs nu är ett nytt sätt att tänka när branschen föreskriver och upphandlar teknologi.
Tillsammans måste vi nu ta ansvar och samverka för att framtidssäkra Sveriges fastighetsbestånd i alla led – från smarta fastigheter, smarta fastighetsbestånd till smarta städer.
Andreas Finnstedt
Vice President på affärsområdet Digital Energy på Schneider Electric
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av Aros Kapital
Presenteras av Brandskyddsföreningen
Presenteras av CDVI
Transaktioner Hur blir transaktionsåret 2025, vilka faktorer kommer ha störst påverkan för dess utvecklingen, vilka segment blir heta respektive kalla och vilken roll kommer utländska aktörer spela på den svenska transaktionsmarknaden? En panel bestående av Erik Nyman, JLL, Peter Wiman, EY, Maryrose David, Savills, och Adam Tyrcha, Newsec, ger sin bild av transaktionsåret som står för dörren.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.