Veidekke: ”Hyresrätten har blivit en fattigdomsfälla”

Bostäder Veidekke menar i en ny bostadspolitisk rapport att politikerna inte har förstått 90-talets systemskifte då den gamla bostadspolitiken avvecklades.

Publicerad den 25 Juni 2015

Bild: Niclas Liedberg
Lennart Weiss

- De politiska partierna har fastnat i ideologiska låsningar. Varken investeringsbidrag eller marknadshyror kommer att lösa bostadskrisen. I praktiken innebär det att det återstår två alternativ; social housing enligt kontinental modell eller den norska modellen som visar att det går att föra en social bostadspolitik med det ägda boende som bas, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör och bostadspolitisk expert på Veidekke.

I rapporten från Veidekke pekas den svaga analysen ut som grundproblemet i debatten. Veidekke menar att politikerna inte har förstått innebörden av det stora systemskifte som skedde på 90-talet, då den gamla bostadspolitiken avvecklades.

– När staten slutade finansiera bostadsbyggandet och allmännyttans gamla roll försvann, flyttades ansvaret för bostadsförsörjningen till hushållen. Konsekvensen blev att hyresrätten blev en dyr boendeform, till och med dyrare än det ägda, och bostadsbyggandet blev beroende av hushållens ekonomiska styrka, säger Lennart Weiss.

– Samtidigt fortsätter politiker paradoxalt nog att tala om ”billiga” hyresrätter, trots att de blir en fattigdomsfälla över tid. Politiken måste förstå att dagens system behöver en typ av subventioner som även leder till att unga och resurssvaga får sina behov tillgodosedda. Det görs genom att stötta hushållen direkt, menar Lennart Weiss.

I Norge tillämpas sedan efterkrigstiden en konsekvent politik för bostadsägande. Genom Husbanken, Boligspar för ungdom (BFU) och ett nära samarbete med kommunerna erbjuder Norge subventionerat bosparande, startlån, subventionerade bottenlån och bostadsbidrag. 60 procent av 30-åringarna äger sina bostäder (82 procent av hela befolkningen) och det finns ett totalt sparande för bostadsändamål på närmare 40 miljarder norska kronor. I Sverige är motsvarade siffra fallande och under 20 procent. Sparandet är helt försumbart.

– I Sverige saknas den fullständiga analysen och bostadsfrågorna hanteras i stuprör. Byggpolitiken fokuserar på utbudet och regelförenklingar, finanspolitiken inför bolånetak och amorteringskrav, och skattepolitiken motverkar rörligheten med flyttskatter och låga fastighetsavgifter. Vissa reformer slår direkt mot andra och resultatet leder till minskat byggande och att svaga grupper hamnar utanför, säger Lennart Weiss.

- Nicklas Tollesson
nicklas@fastighetssverige.se