Slutbeskedet – bra tanke med flera baksidor

Bild: David Schmidt

Slutbeskedet – bra tanke med flera baksidor

Juridik I nya PBL kopplas rätten att ta ett nybyggt hus i bruk till slutbeskedet, ett myndighetsbeslut som utfärdas av kommunen. Det här kan leda till olika besvärliga situationer. - Det här är en osäkerhetsfaktor till och det behöver vi ju inte fler av just nu om man säger så, säger Magnus Björkander på Advokatfirman Delphi.

Publicerad den 15 Juni 2012

Bild: David Schmidt
Magnus Björkander och Erika Rosenberg. Bild: David Schmidt.

I Fastighetssveriges senaste pappersmagasin har vi ett stort tema om fastighetsjuridik, bland annat en artikel om snårigheter kring den nya plan- och bygglagen.

I lagen finns ett avsnitt som reglerar när ett nybyggt hus får tas i bruk; det följer av ett slutbesked som utfärdas av kommunen. För att kommunen ska utfärda ett slutbesked krävs att alla krav enligt bygglovet är uppfyllda.

- Det är en bra tanke, att man ska få en tydlig start och ett slut på byggprocessen. Och med det här synsättet är inte byggprocessen klar förrän man får slutbeskedet. Det är till för att kommunen ska kunna kontrollera att byggherren verkligen gjort allt man ska ha gjort enligt bygglovet, säger Magnus Björkander, advokat på Advokatfirman Delphi.

Men det finns baksidor med slutbeskedet också.

- Det skapar en del osäkerhet eftersom det handlar om något som inte är i någon av parternas kontroll i en hyres- eller transaktionssituation. Man vet egentligen inte hur lång tid det tar att få slutbeskedet och det kan få stora konsekvenser. Föreställ dig till exempel att en XXL-butik ska öppna i en nybyggd fastighet och ägaren lägger ner massor av pengar på marknadsföring inför öppningsdagen. Om då inte slutbeskedet finns på plats i tid så blir det ingen öppning den dagen, det är ju en katastrof för butiksägaren, säger Magnus Björkander.

Hans kollega, advokat Erika Rosenberg är inne på samma linje.

- Finns det inget slutbesked får inte fastigheten tas i bruk och då kommer det heller ingen hyra in till fastighetsägaren. Om fastighetsägaren är överens med en hyresgäst men denne inte kan ta lokalen i bruk då det inte finns något slutbesked kan det bli ett skäl för uppsägning av avtalet från hyresgästens sida. Hyresobjektet kanske då inte betraktas vara i avtalat skick och om förseningen av tillträdet är väsentlig för hyresgästen kan denne säga upp hyresavtalet. Men det är inte solklart att bristande slutbesked ger rätt till uppsägning. Såvitt jag vet är det inte prövat än. Lösningen är att man i avtalet inte anger en fast tillträdesdag utan låter den vara flexibel, säger Erika Rosenberg.

Läs hela artikeln i Fastighetssverige # 2 2012. Du kan läsa hela magasinet som e-tidning här. Du hittar reportaget om plan- och bygglagen på sidorna 86-87.