UC: Kraftiga avgiftshöjningar stundar för högt skuldsatta bostadsrättsföreningar

Sedan hösten 2021 har såväl bundna som rörliga räntor mer än trefaldigats. Skillnaderna är tydliga mellan hur olika bostadsrättsföreningar drabbas.

Den genomsnittliga skuldsättningen i bostadsrättsföreningar i Sverige är 6,2 tkr/kvm räknat per lägenhet. Medianvärdet på skuldsättningen ligger på 4,7 tkr/kvm räknat per lägenhet, vilket innebär att hälften av alla hushåll har en skuldsättning i sin förening som överstiger detta värde. Det finns en bred spridning mot högre skuldnivåer och en kategori som sticker ut är yngre föreningar där medianvärdet ligger på 13,8 tkr/kvm. Det innebär att en högre andel hushåll som bor i nybildade föreningar är utsatta för avgiftshöjningar.

15 procent av svenska hushåll bor i en bostadsrättsförening som har skulder på mellan 10 – 15 tkr/kvm. 6 procent av hushållen bor i föreningar med över 15 tkr/kvm i skuld.

Bland yngre bostadsrättsföreningar är 61 procent av hushållen exponerade mot en skuld i föreningen på mellan 10 – 15 tkr/kvm och 32 procent över 15 tkr/kvm.
– UC har stress-testat avgiftshöjningar i Sveriges bostadsrättsföreningars utifrån ökad ränta och inflation. Vi visar hur många hushåll som kommer att påverkas och hur det kan skilja sig beroende på skuldsättningen i föreningen. Ungefär hälften av alla svenska hushåll som bor i en bostadsrättslägenhet har en förening med en relativt låg skuldsättning. Den andra hälften, drygt en halv miljon hushåll, bor i föreningar med medelhög till mycket hög skuldsättning. Många kommer att påverkas av ökade avgifter – i synnerhet de som bor i yngre föreningar. Vi observerar regionala skillnader, men överlag kan sägas att mönstret är likartat i exempelvis storstadsregionerna, menar Stephane Hedman som är ansvarig för UC Bostad.

UC har tittat på två olika scenarion för bostadsrättsföreningar i Sverige respektive yngre föreningar. I det första scenariot har UC stress-testat mot en förändring av föreningarnas låneränta på två procentenheter och en KPI ökning på 8 procent. Det liknar i många fall den förändring som skett sedan årsskiftet då boksluten upprättades.

Utfallet visar att 71 procent av hushållen får räkna med avgiftshöjningar inom intervallet 5 procent till 20 procent, och att 5 procent av hushållen får räkna med höjda avgifter med minst 40 procent.

Bland yngre föreningar får hela 41 procent av hushållen räkna med höjda avgifter på minst 40 procent.
– Ovanstående kan vara ett sannolikt scenario för många föreningar redan idag eller inom en snar framtid, beroende på hur stor andel av lånen som är rörliga eller måste omförhandlas. Cirka 60% av föreningarnas lån har en löptid kortare än tre år, säger Stephane Hedman.

Framtiden får visa hur räntenivån kommer utvecklas. Adderas ytterligare en procentenhet i stressränta blir utfallet att 46 procent av hushållen kan drabbas av höjda avgifter på mellan 15- 40 procent. Bland hushåll som bor i yngre föreningar får 73 procent räkna med höjda avgifter på minst 40 procent.
– Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst. Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar, avslutar Stephane Hedman.

Ämnen

Ekonomi/Finansiering UC Riksbanken

---