Akademiska Hus bygger ny forskningsanläggning i Alnarp

Bygg/Arkitektur Den nya forskningsanläggningen Biotronen ska ge Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) en ny profilbyggnad på Campus Alnarp och möjlighet för universitetet att ytterligare stärka sin världsledande forskning kring växtodling.

Publicerad den 28 Maj 2015

Bild: Akademiska Hus
Den nya forskningsanläggningen Biotronen blir 1 100 kvadratmeter. Akademiska Hus står bakom projektet i Alnarp.

Forskare från hela världen vänder sig till SLU i Alnarp för att utföra klimatkontrollerade odlingsexperiment i den unika Biotronen som har funnits sedan 1979. För att ytterligare spetsa Campus Alnarps avancerade forskningsprofil satsar Akademiska Hus och SLU i en helt ny anläggning som kommer att ersätta den gamla Biotronen.

– En modern forskningsinfrastruktur är nödvändig för universitetets utveckling, säger Håkan Schroeder, dekan vid SLU i Alnarp. Den nya Biotronen är inte bara viktig för vår egen forskning och utbildning utan även en mycket betydelsefull förutsättning för vår attraktivitet i samarbetsprojekt med företag och andra universitet, både nationellt och internationellt.

Den nya forskningsanläggningen på cirka 1 100 kvadratmeter ska utrustas med toppmodern teknik och består av två zoner som är åtskilda via slussfunktioner och täta dörrar. Forskarna i Alnarp får unik tillgång till 24 klimatiserade kamrar av fyra olika slag – klimatkammare, dagljuskammare, växthuskammare och odlingskammare. I de mest avancerade kamrarna blir det möjligt att efterlikna realistiska odlingsförhållanden på olika platser i världen med bland annat varierande tempereratur över dygnet. LED-belysning kommer också att användas för att härma solljusets spektrala sammansättning och i förhållande till ekvatorn. Den nya anläggningen medför dessutom ökad driftsäkerhet och att faktorer som luftfuktighet och luftomsättning regleras med större noggrannhet än tidigare.

– Vi fortsätter att stärka Campus Alnarp med en unik byggnad som kommer att locka forskare från hela världen. Fokus läggs också på att göra anläggningen energismart genom att värmen som uppstår när en klimatkammare kyls kan återvinnas och användas till att värma upp andra delar av byggnaden, säger Tomas Ringdahl, regiondirektör på Akademiska Hus region Syd.

Den nya byggnaden i betong med inslag av grafiskt mönster i fasaden och ett stort växthus i glas ger forskningsanläggningen en egen karaktär i samklang med befintliga byggnader i trä och tegel. Inflyttning är beräknad till hösten 2016.

- Henrik Ekberg
henrik@fastighetssverige.se