Regeringen föreslår förenklingar i planprocessen

Sverige Plan- och bygglagen ska ändras så att det blir lättare för en kommun att ta fram en detaljplan. En detaljplan ska heller inte krävas lika ofta som i dag och kommunen ska inte kunna ställa strängare krav på byggnaders tekniska egenskaper än vad som följer av Boverkets byggregler. Det är några av förslagen i remissen ”En enklare planprocess” som regeringen nu beslutat att överlämna till Lagrådet.

Publicerad den 13 Februari 2014

Bild: Johan Ödmann
Stefan Attefall.

– Med den här reformen förkortar vi tiden från idé till färdig byggnad. Vi tar bort flera av de hinder som gör det svårt och tidsödande att genomföra större byggprojekt och vi gör hela planförfarandet mer effektivt och flexibelt. När den nya lagstiftningen är på plats kommer man ofta att väsentligt kunna korta tiden från idé till att spaden sätts i jorden. Vi underlättar också för alla de som söker bygglov för mindre åtgärder, även där blir processen enklare och snabbare, säger bostadsminister Stefan Attefall.

Lagrådsremissen innehåller i huvudsak följande förslag:

Detaljplaneprocessen förenklas
I plan- och bygglagen finns i dag möjligheten att göra en detaljplan med så kallat enkelt planförfarande, vilket innebär att vissa moment i det normala planförfarandet kan hoppas över. Det enkla planförfarandet får dock bara användas om planförslaget saknar betydelse för allmänheten och inte är av stor vikt eller principiell betydelse. I lagrådsremissen föreslås att det enkla planförfarandet ska bli standard i framtiden, och dagens normala förfarande ska enbart behöva tillämpas om planförslaget är av större betydelse. Det skapar en snabbare process innan kommunen antar detaljplanen.
Regeringen föreslår även att den interna processen inom kommunen förkortas genom att fler planer ska kunna antas av kommun¬styrelsen och byggnadsnämnden i stället för av kommunfullmäktige. Det kan förkorta den interna processen med upp till fyra månader.
I lagrådsremissen föreslår regeringen även förenklingar som gör det snabbare att upphäva inaktuella detaljplaner eller förlänga den så kallade genomförandetiden då fastighetsägarnas rätt att bygga på det sätt som framgår av detaljplanen är garanterad.

Färre detaljplaner och planändringar kommer att behövas
I dag upprättas en detaljplan ibland enbart av formella skäl, trots att kommunen egentligen inte anser att det finns något behov av en detaljplan. Regeringen föreslår att detaljplaner i princip endast ska krävas för åtgärder som kräver bygglov och vars användning kan innebära en betydande miljöpåverkan. Förslaget innebär att kommunen får större möjlighet att bedöma om det finns ett behov av en detaljplan eller inte. Om någon detaljplan inte behövs kan byggprocessen i vissa fall förkortas väsentligt. Kommunen kommer dock att ha samma möjligheter som i dag att göra detaljplaner om de bedömer att behovet finns.
Byggnadsnämnden ska också få större möjligheter att godta en avvikelse från bestämmelser i en detaljplan, framför allt för att tillgodose gemensamma behov eller allmänna intressen. I dag finns det ett krav på att en avvikelse inte får innebära en annan användning än den som har bestämts i detaljplanen, men framöver ska det bli lättare att till exempel godta ett lämpligt komplement i ett bostadsområde, som en liten närbutik eller om någon vill använda en del av sin bostad för näringsverksamhet.

Nationella byggregler införs
Regeringen föreslår att nationella byggregler införs och att en kommun inte ska få ställa strängare krav än vad som framgår av plan- och bygglagen och Boverkets byggregler, till exempel när det gäller energikraven. Om en kommun ställer sådana egna krav ska dessa krav vara utan verkan.
Förslaget gör det lättare för byggherrar och byggbolag som verkar i olika delar av landet att bygga på ett rationellt sätt. Tidigare har regeringen gett Boverket i uppdrag att se över och skärpa energikraven.

Exploateringsavtalen regleras
Regeringen föreslår en ändring i plan- och bygglagen som innebär att det blir tydligare vad en kommun får respektive inte får reglera i ett exploateringsavtal. Bland annat ska kommunen inte få kräva att en exploatör ska tillhandahålla vissa uppgifter som kommunen enligt lag är skyldig att tillhandahålla, till exempel lokaler för vård, skola och omsorg. Samtidigt föreslås regler som ska säkerställa att exploateringsavtalen blir offentliga i högre grad än i dag. Bland annat ska Lantmäteriet ge råd om hur bestämmelserna om exploateringsavtal ska tillämpas.
Kommunen ska ha riktlinjer för exploateringsavtal och markanvisningar
Regeringen anser att det är angeläget att varje kommun skapar förutsättningar för att olika byggbolag kan konkurrera på lika villkor. Eftersom de förhandlingar mellan exploatör och kommun som ofta föregår stora byggprojekt inte är offentliga finns det risk för att exploatörerna ges olika förutsättningar. För att skapa bättre förutsättningar för god konkurrens inom byggsektorn föreslår regeringen att kommunen måste ha riktlinjer som bland annat ska ange kommunens utgångspunkter och mål när avtal ska ingås kring exploatering, markanvisning och genomförande av detaljplaner.

Äldre så kallade avståendeförordnaden upphör att gälla
Äldre så kallade avståendeförordnanden har i praktiken gjorde det väsentligt svårare att upphäva eller ändra äldre detaljplaner. Många gånger har sådana förordnanden lett till att arbetet med en ny plan har försenats, ibland under flera års tid. Regeringen föreslår därför att sådana äldre förordnanden ska upphöra att gälla efter utgången av år 2018.

Vissa bestämmelser i en detaljplan upphör att gälla efter en tid
I många fall hindrar inaktuella bestämmelser i gamla detaljplaner att en byggnad får en utformning som den nuvarande ägaren önskar. Regeringen föreslår att bestämmelser om arkitektonisk eller estetisk utformning ska upphöra att gälla efter den så kallade genomförandetiden, dvs. fem till femton år efter att planen antogs, beroende på vad kommunen bestämmer i detaljplanen. Förslaget skapar större möjlighet för byggnadsnämnden att godta även andra utformningar än den som har bestämts i en detaljplan. Förslaget gäller inte sådana bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från bland annat kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt.

Ett stort antal mindre ändringar i plan- och bygglagen
Regeringen föreslår även ett stort antal mindre ändringar i plan- och bygglagen som alla bidrar till att regelverket fungerar bättre än vad det gör i dag. I vissa fall kan dessa ändringar förhindra att en detaljplan behöver ändras. Byggnadsnämnden kan då ge bygglov direkt vilket i det enskilda fallet kan innebära att byggherren slipper vänta flera år på att planen ändras.

Förslagen i lagrådsremissen baserar sig på förslag från Byggkravsutredningen som utredare Björn Hedlund lämnade till regeringen i december 2012, Plangenomförandeutredningen som utredare Lars Magnusson lämnade till regeringen i januari respektive maj 2013, samt förslag från Boverket, Lantmäteriet och Statskontoret.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. De förslag som innebär ändrade bestämmelser om i vilka situationer som en detaljplan ska upprättas föreslår regeringen ska träda i kraft den 1 juli 2015.