Här är utredarens förslag till en effektivare PBL

Sverige Stefan Attefall har idag tagit emot betänkandet En effektivare plan- och bygglovsprocess (SOU 2013:34) av regeringens utredare Lars Magnusson. Uppdraget har varit tydligt inriktat på att undanröja de hinder för ett ökat bostadsbyggande som kan relateras till regelverket.

Publicerad den 7 Maj 2013

Bild: Johan Ödmann
Stefan Attefall.

- Visserligen är det många faktorer utanför plan- och bygglagen(PBL) som har lett till det underskott av bostäder som idag finns i nästan hälften av Sveriges kommuner. Inte desto mindre är det angeläget med kännbara regelförändringar och en maktförskjutning för att tillämpningen ska bli mer effektiv. För att uppnå ett förändrat arbetssätt och en förändrad kultur kommer det inte att fungera med osthyvel. Det måste mera handla om att lyfta bort hela tårtbitar ur systemet, säger Lars Magnusson.

- Att bygga bostäder i Sverige idag är krångligt, omständligt och dyrt. Sedan några år tillbaka har regeringen därför inlett en genomgripande reformagenda för att minska regelkrånglet och snabba upp processerna så att det snabbt kan byggas mer bostäder, inte minst för unga. Lars Magnussons utredning är en viktig pusselbit i det arbetet. Han har flera radikala förslag som markant skulle förkorta tiden från byggidé till att huset står klart, bland annat har han lämnat förslag på hur den förenklade planprocess som framgångsrikt tillämpas i Tyskland skulle kunna anpassas för svenska förhållanden. Jag tycker att det är spännande idéer och regeringen får nu analysera hans förslag i detalj innan vi beslutar hur vi går vidare, säger bostadsminister Stefan Attefall.

Utredaren föreslår bland annat att det i normalfallet ska räcka med antingen detaljplan eller bygglov vilket avsevärt ska förkorta sträckan från idé till byggstart. Bostadsförsörjningen får status som ett allmänt intresse och regeringen ska kunna tvinga fram en planläggning för bostadsbyggande genom så kallade planföreläggande i enskilda kommuner.

Betänkandet innehåller ett 25-tal förslag om bland annat följande frågor:
• Större tyngd i kommunernas översiktsplanering med ett nytt planinstrument, områdesplanen
• Färre steg i plan- och bygglovsprocessen från idé till byggstart
• Begränsande bestämmelser i gamla detaljplaner som hindrar förtätning och bebyggelseutveckling upphävs
• Listan över bygglovsbefriade åtgärder utökas och kommunens hantering av detaljplaner och bygglov förenklas
• Bostadsförsörjningen förtydligas i lagstiftningen som ett allmänt intresse och regeringen föreslås kunna utfärda planföreläggande

Områdesplan för en stadsdel eller tätort upprättas av kommunen efter dialog med medborgarna och samråd med länsstyrelsen och öppnar för möjlighet att upphäva detaljplanekravet. Medborgarinflytandet kommer in i ett tidigt skede av planeringen och staten, länsstyrelsen, får en mer proaktiv roll. Områdesplanen ska bland annat visa områdets indelning i blivande allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och hur dessa områden ska användas, till exempel genomfartsled, torg, parker, bostäder, industriområde osv. Förutsatt att vissa kriterier är uppfyllda föreslår utredningen att detaljplanekravet upphävs och att bygglovsansökningar kan prövas direkt mot områdesplanen. Länsstyrelsens möjligheter att ingripa på grund av riksintressen och mellankommunala frågor slopas inom områdesplanen.

Utredningen föreslår att dagens system, där det krävs både detaljplan och bygglov, avskaffas. Vid komplexa projekt där t.ex. fastighetsrättsliga frågor behöver lösas väljer man detaljplan och vid enklare projekt sker bygglovsprövningen direkt mot områdesplanen, normalt inte både och.

För äldre detaljplaner upphävs alla planbestämmelser utom de obligatoriska efter att genomförandetiden har gått ut (5-15 år). I stället införs en bestämmelse som innebär att det man får bygga i princip styrs av hur den omkringliggande bebyggelsen har utformats. Samtidigt inträder samma bygglovsplikt som idag gäller inom en detaljplan. Genom att denna förändring föreslås gälla även alla befintliga detaljplaner försvinner det omfattande problem som idag finns med föråldrade planbestämmelser och det blir möjligt att bygga friare utan begränsning av inaktuella detaljregler.

Det blir enklare för en fastighetsägare att bygga om och bygga till sitt hus bara det passar in i den omkringliggande bebyggelsemiljön. Listan över bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus utökas med:
• liten tillbyggnad på högst 15 kvadratmeter om den inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter,
• i befintlig byggnad eller komplementbyggnad inreda en ytterligare bostad,
• 1-2 mindre takkupor

Utredningen föreslår dessutom en rad åtgärder som syftar till en förenklad handläggning inom kommunerna vilket förväntas leda till ett bättre utnyttjande av kompetensen inom planering och bygglovsprövning, till exempel:
• Kommunen ska kunna ge bygglov för åtgärder på tomter avsedda för allmänt ändamål även om verksamheten är privat.
• Parkeringsplatser ska kunna anläggas även på mark som enligt en detaljplan inte får bebyggas.
• Det blir enklare att förlänga genomförandetiden för en detaljplan och att upphäva gamla detaljplaner.
• Kravet på att kungöra detaljplaner tas bort och kommunen avgör själv hur samrådet ska genomföras.
• I bygglovsskedet krävs idag kommunicering och kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar efter att beslut om bygglov är fattat. Utredningen föreslår att underrättelse istället ska göras när ansökan är inkommen och anslås via internet och med skyltning på platsen.
• Fler detaljplaner ska kunna antas av byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Endast planer som berör stora ekonomiska åtaganden för kommunen behöver beslutas av kommunfullmäktige.

En fungerande bostadsmarknad är ofta avgörande för att en region ska kunna utvecklas. Samarbetet över kommungränserna är dock inte alltid det bästa och i plan- och byggnadslagstiftningen finns det ingen tydlig koppling till behovet av bostadsförsörjning och bostadsbyggande. Utredningen föreslår därför att bostadsförsörjning skrivs in som ett så kallat allmänt intresse i PBL för att öka den mellankommunala samordningen. Brister i samordningen ska kunna föranleda regeringen att utfärda ett så kallat planföreläggande, det vill säga att tvinga en kommun att ta fram en detaljplan för nya bostäder.