Lennart Sten, ordförande i Fastighetsägarna Sverige, och Ulla Werkell, skattejurist på Fastighetsägarna, skriver i en debattartikel i Dagens Industri:
”Implementeringen av EU-direktivet mot skatteflykt i svensk lagstiftning riskerar att leda till färre hyresrätter om regeringen sin vana trogen går längre än EU-direktivet kräver och inför långtgående begränsningar av ränteavdrag för lån. Fastighetsägares marginaler för investeringar i nya hyresrätter är redan i dag låg och med kraftigt ökade kostnader kommer det att leda till färre nya bostäder och en sämre samhällsekonomisk utveckling.
EU-direktivet mot skatteflykt, som ska vara implementerat i svensk lagstiftning senast vid utgången av 2018, syftar till att stoppa avancerad skatteplanering där internationella företag utnyttjar skillnaderna mellan skattesystemen i olika länder för att minimera sin bolagsskatt, bland annat genom så kallade räntesnurror.
EU-direktivet anger en lägsta nivå för de åtgärder som de enskilda länderna måste genomföra. Detta innefattar bland annat en begränsning av dagens avdragsrätt för räntor och andra lånekostnader, som efter 2018 maximalt får uppgå till 30 procent av resultatet. Det finns dock en möjlighet för medlemsländerna att med stöd av direktivet införa nya skatteregler som är betydligt mer långtgående än så, både genom att sänka storleken på avdraget och i valet av vilket underlag avdraget ska beräknas på.
Den svenska traditionen av att gärna gå längre än vad EU-direktiv kräver, i kombination med det arbete som pågår inom regeringskansliet med att begränsa möjligheterna till ränteavdrag utifrån Företagsskattekommitténs förslag, skapar en oro för att regeringens förslag kommer att bli skarpare än nödvändigt.
Som vi och andra remissinstanser till Företagsskattekommitténs förslag redovisade i våra remissvar, riskerar omfattande begränsningar av ränteavdragsmöjligheten att slå hårt mot investeringarna i nya bostäder och särskilt hyresrätter.
Fastighetsinvesteringar är av affärsmässiga skäl i hög grad lånefinansierade. Fastighetsföretag har därför ofta stora lån. Redan EU-direktivets lägsta nivå innebär därför kraftigt ökade lånekostnader för fastighetsföretag. Dessa riskerar dock att bli ännu mycket högre om riksdagens majoritet väljer att införa en högre nivå på avdragsbegränsningen än vad som är nödvändigt enligt EU-direktivet.
Fastighetssektorn är den stora förloraren om långtgående begränsningar av rätten till ränteavdrag införs. Redan i dag är marginalen för bostadsinvesteringar liten, vilket är ett skäl till den låga bostadsproduktionen.
Högre kostnader som leder till att fler kalkyler inte går ihop kommer ofelbart att leda till färre nya bostäder och inte minst färre hyresrätter. Men inte bara enskilda fastighetsinvesteringar hotas, utan också hela företag riskerar att gå under om implementeringen av direktivet går längre än vad EU kräver.
En globaliserad ekonomi kräver en internationell harmonisering av skatteregler i syfte att minska skatteflykt. EU-direktivet ger regeringen stort manöverutrymme att utforma de svenska reglerna utifrån egna bedömningar. Det är utomordentligt viktigt att dessa, nationellt beslutade regler, inte hotar den samhällsekonomiska utvecklingen och politiska mål om fler bostäder. Fler bostäder krävs för Sveriges utveckling. Denna verklighet måste vara grunden för det kommande beslutet.”
Presenteras av Aros Kapital
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av CDVI
Presenteras av Brandskyddsföreningen
Ekonomi/Finansiering Fondförvaltaren Peter Norhammar tipsar om tre fastighetsaktier att ge bort i julklapp, där bland annat en storspelare inom logistik borde finnas med på önskelistan. Dessutom blickar han tillbaka på det volatila året och spanar om förväntningarna på fastighetsbörsen under 2025.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.