Byggfaktas Byggstartsindikator: Nu faller byggstarterna

Byggfaktas månatliga Byggstartsindikator visar hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer utvecklas. Indikatorn tas fram genom en bearbetning av uppgifter från Byggfaktas byggprojektdatabas och bygger på de byggstartade nybyggnationsprojektens uppskattade byggkostnader. Genom att indikatorerna tas fram och publiceras med kort tidseftersläpning så ger de en tidig bild av byggkonjunkturen som inte kan ses i offentliga data förrän flera månader senare.

Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader exkl. anläggningar och infrastruktur, minskade under juli med 1,3 procent. Nedrevideringar av tidigare uppgivna byggstarter har påverkat trendberäkningarna så markant att indikatorn nu visar på månatliga nedgångar som successivt blivit större, sedan slutet av förra året. Jämfört med samma månad i fjol var årstakten -6,2 procent i juli, att jämföra med -5,0 procent i juni (som reviderats ned kraftigt). Byggstartsindikatorn mäter byggandet räknat i beräknad byggkostnad. Förändringar i indikatorn kan således bero på både förändrade priser och förändrad byggaktivitet.
– Byggstartsindikatorn minskade något under juli, men det intressanta är de nedrevideringar av tidigare utfall som kommit in. Dessa har ändrat bilden genom att indikatorn nu signalerar att byggstarterna började minska redan innan årsskiftet, säger Tor Borg, analyschef på Citymark analys och Byggfakta.

Utfallet för Byggstartsindikatorn för bostäder visar att bostadsbyggandet minskar markant. Större delen av nedrevideringarna av tidigare utfall härrör sig också från bostadsprojekt. Under juli föll bostadsindikatorn med 4,7 procent jämfört med nedreviderade -5,3 procent månaden innan. Jämfört med samma månad i fjol var nedgången 21,0 procent att jämföra med det nedreviderade utfallet på -15,9 procent för maj.
– Stora nedrevideringar av det tidigare utfallet har kraftigt påverkat bilden av bostadsbyggandet mot det negativa. Den nya bilden visar att byggstarterna toppade i slutet av 2021 och har minskat snabbt sedan dess. Nedgången är bred, med undantag för Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och några andra regioner där byggstarterna fortfarande ökar. Anmärkningsvärt i sammanhanget är att projekteringarna har ökat snabbt samtidigt som byggstarterna fallit. Det talar för att det skulle kunna komma en snabb vändning uppåt om byggförutsättningarna förändras, säger Tor Borg.

Byggstartsindikatorerna har en stark korrelation med den offentliga investerings- och byggstatistiken. De är dessutom ledande, dvs förändringar i indikatorerna tenderar att föregå förändringar i de offentliga siffrorna. Det innebär att de kan användas för kortsiktiga prognoser av byggutvecklingen. Om Byggstartsindikatorn för bostäder justeras för kostnadsutvecklingen med byggnadskostnadsindex för bostäder så fås en god prognosindikator för antalet byggstartade bostäder.
– Uppgifterna i den senaste Byggstartsindikatorn signalerar att årstakten för antalet byggstartade bostäder kommer att falla brant under resten av 2022 och gå under 50 000 bostäder för helåret. Detta är en markant nedrevidering jämfört med förra månadens prognos, säger Tor Borg.

Byggstartsindikatorn för övrigt fastighetsbyggande steg med 3,2 procent under juli vilket var något lägre än förra månadens uppgång på uppreviderade 3,9 procent. Indikatorn har rört sig uppåt de senaste månaderna efter en liten utplaning i början av året. Jämfört med samma månad i fjol var indikatorn 21,0 procent högre, vilket var den högsta årstakten sedan 2018.
– Under det senaste året har byggstarterna utanför bostadssektorn rört sig tydligt uppåt. Givet kostnadsökningarna så bör det innebära att aktiviteten är oförändrad eller svagt högre. Det verkar främst vara byggandet av samhällsfastigheter som driver på. I andra sektor ligger byggstarterna still eller minskar något, säger Tor Borg.

Sammantaget uppgår den uppskattade byggkostnaden (exkl. markköp) för de nyproducerade bostäder, som ingår i Byggfaktas projektdatabas, som bedömts ha byggstartats de senaste tolv månaderna till 102,0 miljarder kronor. Det är en uppgång med 10,9 miljarder kronor sedan föregående tolvmånadersperiod. Motsvarande kostnad för övriga byggnader, som utgörs av, affärs- industri- och logistiklokaler, kontorsbyggnader, hotell och restaurant samt samhällsfastigheter, uppgår till 63,9 miljarder kronor, en nedgång med 4,3 miljarder kronor.

Ämnen

Bygg/Arkitektur Byggfakta Tor Borg

---