Byggfaktas månatliga Byggstartsindikator visar hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer utvecklas. Indikatorn tas fram genom en bearbetning av uppgifter från Byggfaktas byggprojektdatabas och bygger på de byggstartade nybyggnationsprojektens uppskattade byggkostnader. Genom att indikatorerna tas fram och publiceras med kort tidseftersläpning så ger de en tidig bild av byggkonjunkturen som inte kan ses i offentliga data förrän flera månader senare.
Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader exkl. anläggningar och infrastruktur, steg med 0,1 procent under februari, vilket var i nivå med förra månadens något nedreviderade utfall. Jämfört med samma månad i fjol var årstakten -3,4 procent i december, en uppgång från förra månadens nedreviderade utfall.
– Byggstartsindikatorn steg marginellt under februari. Sammantaget har indikatorn legat ganska stabilt kring nuvarande nivå det senaste halvåret. Detta får ses som ett positivt tecken givet den nedgång som varit. Läget är dock fortfarande osäkert när det gäller hur mycket aktivitet det är i de byggstartade projekten, där det finns signaler om att vissa bara är byggstartade på pappret, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta.
Byggstartsindikatorn för bostäder steg med 3,3 procent under februari. Tidigare månadsutfall har också reviderats upp en hel del. Jämfört med samma månad i fjol var indikatorn -5,8 procent lägre. Indikatorn signalerar därmed att bostadsbyggandet bottnade under hösten och har stigit något därefter.
– Bostadsindikatorn visar att byggstarterna tydligt återhämtat sig något från tidigare bottennivåer. Kanske är det gynnsammare ränteutsikter som bidragit till minskad pessimism bland bostadsutvecklarna och medfört att den tidigare nedgången bromsats upp. Kanske är det en stabliare utveckling av byggkostrnaderna. Det finns dock fortfarande en hel del osäkerhet och det går att utesluta att det kan komma framtida nedrevideringar, säger Tor Borg.
Byggstartsindikatorerna har en stark korrelation med den offentliga investerings- och byggstatistiken. De är dessutom ledande, dvs förändringar i indikatorerna tenderar att föregå förändringar i de offentliga siffrorna. Det innebär att de kan användas för kortsiktiga prognoser av byggutvecklingen. Om Byggstartsindikatorn för bostäder justeras för kostnadsutvecklingen med byggnadskostnadsindex för bostäder så fås en god prognosindikator för antalet byggstartade bostäder.
– Sannolikt har den offentliga statistiken överskattat byggstarterna under både 2022 och 2023. Byggstartsindikatorn signalerar en årstakt på drygt 20 000 byggstartade bostäder under 2023 och visar även tendens till ökning för första kvartalet 2024. Fortfarande är det dock den lägsta byggtakten på många år, säger Tor Borg.
Byggstartsindikatorn för övrigt fastighetsbyggande sjönk med 1,5 procent under februari, vilket var något högre än förra månadens utfall som reviderats ned. Indikatorn har gått ned de senaste månaderna. Årstakten var -2,1 procent i februari vilket är lägre än förra månaden.
– Byggstartsindikatorn för byggandet utanför bostadssektorn som toppade på historiskt höga nivåer under sensommaren har mattats de senaste månaderna. Avmattningen syns i de flesta sektorer med undantag för industrin där trenden fortfarande är stark, säger Tor Borg.
Sammantaget uppgår den uppskattade byggkostnaden (exkl. markköp) för de nyproducerade bostäder, som ingår i Byggfaktas projektdatabas, som bedömts ha byggstartats de senaste tolv månaderna till 42,8 miljarder kronor. Det är en nedgång med 29,5 miljarder kronor sedan föregående tolvmånadersperiod. Motsvarande kostnad för övriga byggnader, som utgörs av, affärs- industri- och logistiklokaler, kontorsbyggnader, hotell och restaurant samt samhällsfastigheter, uppgår till 104,9 miljarder kronor, en uppgång med 26,2 miljarder kronor.
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av Aros Kapital
Presenteras av Brandskyddsföreningen
Presenteras av CDVI
Transaktioner Hur blir transaktionsåret 2025, vilka faktorer kommer ha störst påverkan för dess utvecklingen, vilka segment blir heta respektive kalla och vilken roll kommer utländska aktörer spela på den svenska transaktionsmarknaden? En panel bestående av Erik Nyman, JLL, Peter Wiman, EY, Maryrose David, Savills, och Adam Tyrcha, Newsec, ger sin bild av transaktionsåret som står för dörren.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.