Uppgången i konjunkturen har successivt blivit allt mer tydlig. Tillväxten i omvärlden har blivit något högre. I Sverige har inflationen stigit under de senaste månaderna och utvecklingen på arbetsmarknaden ser inte ut att bli lika svag som i tidigare bedömning. Samtidigt har läget på de finansiella marknaderna stadigt förbättrats.
Låga räntor och en expansiv finanspolitik har bidragit till att hushållens konsumtion har återhämtat sig snabbt. Men bilden av återhämtningen är tudelad. Fortfarande släpar utvecklingen i industrin efter. När konjunkturen i omvärlden tar fart, bedöms efterfrågan på svenska produkter öka och exporten stiga. De kommande åren väntas därför BNP växa relativt starkt.
BNP-tillväxten stiger framöver men det kommer att ta tid innan ekonomin har återhämtat sig från den djupa nedgången i samband med krisen. Läget på arbetsmarknaden fortsätter att försämras ännu en tid även om arbetslösheten inte ser ut att bli lika hög som tidigare antagits. Det svaga läget på arbetsmarknaden väntas få en återhållande effekt på löneökningarna. Det bidrar till att trycket på inflationen inte blir så stort framöver.
För att inflationen ska nå målet om två procent och för att återhämtningen i ekonomin ska få stöd, behöver räntan vara fortsatt låg. Därför har Riksbankens direktion beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 procent.
Till följd av krisen har Riksbanken sänkt reporäntan till en historiskt låg nivå. Den information som har kommit sedan december tyder på en fortsatt normalisering på de finansiella marknaderna och en något starkare utveckling i ekonomin.
Sammantaget innebär det att riskerna för ett allvarligt bakslag för ekonomins återhämtning har minskat och att konjunkturuppgången därmed vilar på fastare mark. Därför kan penningpolitiken behöva anpassas till mer normala förhållanden något tidigare än vad som antogs i december. Riksbankens direktion bedömer nu att reporäntan kommer att höjas från och med sommaren eller tidig höst.
Samtidigt är nu bedömningen att höjningarna på lite längre sikt kan ske mer gradvis och prognosen för räntan på längre sikt har därför justerats ner något.
Reporäntan påverkar bostadsräntorna som ingår i konsumentprisindex (KPI). När rän-tan höjs framöver kommer därför KPI stiga snabbt. Den underliggande inflationen mätt som KPIF (KPI med fast bostadsränta) är däremot stabil nära två procent mot slutet av prognosperioden.
Penningpolitiken framöver beror som alltid på hur den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna. Blir exempelvis löneökningarna högre eller kronan svagare än väntat, kan räntan behöva höjas snabbare framöver. Om däremot lönerna ökar långsammare eller om utbudet av arbetskraft blir större, kan penningpolitiken behöva bli mer expansiv än i prognosen.
Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet och förordade en sänkning av reporäntan till noll procent och fortsättningsvis en reporäntebana 0,25 procent under huvudscenariots räntebana till och med fjärde kvartalet 2010.
Han hävdade att en sådan reporäntebana ger ett bättre utfall för både inflation och resursutnyttjande, med både ett högre resursutnyttjande och en KPIF-inflation närmare målet. En sådan räntebana medför inga problem för de finansiella marknadernas funktionssätt eller den finansiella stabiliteten, särskilt som bostadspriser och bolån inte utgör något stabilitetsproblem och inte bör påverka penningpolitiken.
Presenteras av Pattern Geographic
Presenteras av WeOffice
Bolag Neobo stärker upp i toppen av bolaget genom rekryteringen av Ali Ali som ny transaktionschef. För Fastighetssverige berättar han vad som lockade med att ansluta till Neobo, om sin snabba karriärsutveckling, om tiden på Rikshem, om sin syn på transaktionsmarknaden för bostäder samt om vilken nytta han har av sin karriär som fotbollsdomare.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.