Varning för huskapningar

JURIDIK Flera fastigheter på Värmdö har "kapats", skriver DN. Genom att förfalska ett köpebrev och beställa en ny lagfart har bedragarna lyckats få miljonlån – och förfarandet är varken svårt eller riskfyllt för gärningsmännen.

Publicerad den 26 Maj 2008

Leif och Sisko Lindgren är ett av paren som har drabbats. Via fastighetsregistret letar bedragarna efter lämpliga offer – äldre människor med värdefulla fastigheter som har små eller inga inteckningar.

Det hela upptäcktes genom att grannen hade sett i tidningen att de hade sålt och skulle flytta.

- Jag fattade ingenting när grannen förklarade att hon sett i tidningen att vi sålt huset. Och när jag sedan fick se annonsen tänkte jag att det måste ha blivit någon förväxling av fastighetsbeteckningen, säger Sisko Lindgren till DN.

När de kollade med inskrivningsmyndigheten bekräftades att fastigheten var "såld".

Vid en närmare kontroll visade det sig att Leif Lindgren och hans fru inte var de enda drabbade i området. Ytterligare två grannar var utsatta för huskapning. I det ena fallet lyckades bedragarna, i det andra fallet hade de missat ett nödvändigt intyg.

I paret Lindgrens fall förefaller det som om bedragarna inte hunnit belåna huset. Hos grannen har de lyckats få ett lån på 1,5 miljoner kronor.

Att nu "få tillbaka" sitt hus är varken enkelt eller gratis.

- Visserligen täcker hemförsäkringen en del men rättsskyddet kompenserar inte för alla utlägg. Får vi inget skadestånd från staten blir det en dyr affär för oss att få tillbaka vårt eget hus, säger Leif Lindgren, som har mycket liten förståelse för de ansvariga myndigheternas otillräckliga rutiner:

- I mitt jobb har jag varit med och både sålt och köpt fastigheter i flera europeiska länder. Ingenstans har jag kommit i kontakt med så lättmanipulerade rutiner som här. Att bara skicka en bekräftelse till fastighetsägaren när ingen mäklare har varit inkopplad vore ett första steg att komma till rätta med problemet.

Parets advokat Ronny Nilsson Sandström är inte orolig för att de inte ska få tillbaka lagfarten men menar att det medför mycket besvär och oro för den drabbade samtidigt som det tar tid.

- Det kan dröja en fyra, fem månader innan man kan få en dom. Det är lika otäckt varje gång en sådan här sak händer. Problemet är att inskrivningsmyndigheten inte gör någon som helst kontroll av namnteckningarna, säger Ronny Nilsson Sandström till DN.

För några år sedan uppmärksammades problemet med lagfartskapning i media. Som ett resultat av skriverierna tillsattes en utredning som dock kom till slutsatsen att det skulle kosta Domstolsverket - som ansvarar för administrationen av lagfarterna - för mycket att ändra rutinerna.