Under årets Almedalsvecka arrangerade Svenskt Trä, tillsammans med Skogsindustrierna och Sveriges Träbyggnadskansli, ett panelsamtal på temat “Tid för förändring eller kör vi business as usual?"
Anna Ryberg Ågren, direktör Svenskt Trä, var en av de medverkande talarna och under den efterföljande intervjun ställde Fastighetssverige först den fråga som det verkar råda flest delade meningar om: vad menas med begreppet "att bygga klimatneutralt"?
– Som jag ser det handlar det först och främst om att reducera utsläppen så mycket som möjligt och att man, när man inte kan få ner dem mer, använder sig av klimatpositiva åtgärder som balanserar bort återstoden så att utsläpp och upptag av växthusgaser tar ut varandra. Den första delen, att få ner utsläppen, är inte så svår att räkna på, men vad som får räknas som klimatpositivt är knepigare. Där finns inget regelverk i dagsläget, förklarar Anna Ryberg Ågren.
Hur regelverket från EU, avseende "Carbon Removals Certification" kommer att se ut när det finns på plats, är inte helt klart ännu. På Svensk Trä ser man det som viktigt att systemet blir trovärdigt och att det inte går att köpa kolkrediter som sedan visar sig inte göra någon nytta.
– Det får inte bli greenwashing. Den gröna given (Green deal) är EU:s satsning där målet är att Europa ska vara klimatneutralt 2050. En del av det är "Fit for fiftyfive", 55 procents reduktion av växthusgasutsläppen, och hela den gröna given handlar om en omställning för att vi ska nå ett hållbart samhälle.
Kommer EU att nå det målet till 2050?
– Jag tycker att det finns förutsättningar och att det görs mycket från näringslivets sida nu, men jag kan tycka att politiken behöver steppa upp lite. Boverkets förslag tidigare i sommar, om gränsvärden för hur höga klimatutsläppen från en byggnad får vara, är jättebra – men gränsvärdena i förslaget, som ska träda i kraft 2025, går att klara redan nu. Boverket har även föreslagit en nivå för 2030; vi tycker att man borde använda den nivån redan 2025 för att det ska bli verkstad på riktigt.
Regeringen har gett Boverket ett uppdrag att utreda möjligheten att införa gränsvärden för hur höga klimatutsläppen från en byggnad ska vara, tidigare än vad som var sagt tidigare (vilket var 2027), nämligen redan 2025. Nu ligger förslaget från Boverket på regeringens bord, om det ska ut på remiss eller något annat.
Från Svenskt Träs sida har ni sagt att det kan finnas anledning att undra över allvaret i den svenska ambitionen. Vad menar ni med det?
– Vi har ett litet fönster här och nu och då kan vi inte sitta och säga, till exempel, att vi ska införa gränsvärden 2025 som vi vet att vi klarar redan idag. Vi måste vässa oss, annars blir det, som vi säger, "business as usual", förtydligar Anna Ryberg Ågren.
– Att förslaget ser ut som det gör handlar ju troligen om att man vill att "alla byggnader" ska ha möjlighet att klara de föreslagna gränsvärderna, och därefter skärpa kraven så att branschen får möjlighet att anpassa sig. Men vi har från olika studier kunna konstatera att det går att bygga med lägre klimatpåverkan redan idag, även med andra byggtekniker än trä. Vill man så går det. Och får vi inte, genom gränsvärden, kniven på strupen så kommer inget att hända.
Vad gör ni på Svenskt Trä, rent konkret, för att bidra till omställningen?
– Det kanske viktigaste bidraget är att alla delar av det avverkade trädet tas tillvara. Vi använder "filén", kan man säga, men det finns många delar av trädet som inte går att tillverka brädor och plankor av. Detta används för att tillverka bio-energi och andra produkter som vi också behöver, som till exempel textil, förpackningsmaterial och toalettpapper. Alla skogens produkter kan i många fall ersätta produkter vars klimatavtryck är betydligt högre, säger Anna Ryberg Ågren och fortsätter:
– Ett annat viktigt bidrag är att de träprodukter vi bygger in i våra byggnader får ett så långt liv som möjligt, både för att det fördröjer utsläppet av koldioxid till atmosfären och för att behovet av att producera nytt minskar. Här bidrar vi tex genom våra tekniska handböcker och hemsidor med beprövade konstruktionslösningar, samt genom de utbildningar vi ger, tex. "Diplomerad Träkonstruktör".
En annan del, menar Anna Ryberg Ågren, handlar om att minska de fossila utsläppen från den egna tillverkningen. Här jobbar Svenskt Träs medlemsföretag bland annat med att ersätta fossila bränslen med fossilfria och att effektivisera energianvändningen i de industriella processerna.
– Genom att de egna processerna kräver mindre energi kan restströmmar, till exempel bark och spån som annars används för intern energiproduktion, i högre utsträckning användas för att tillverka andra produkter som kan ersätta produkter med högre klimatavtryck – och därigenom kan utsläppen av växthusgaser minska. Det finns också planer på bio-CSS-anläggningar, vilket skulle kunna leda till negativa klimatutsläpp.
Begreppet CCS används oftast då fossil koldioxid avskiljs. När koldioxiden har ursprung i växtlighet används begreppen Bio-CCS eller BECCS (Bio Energy CCS). Koldioxiden som avskiljs kan användas som råvara i industrin för tillverkning och då används begreppet CCU där U står för utilization.
– Ju mer vi kan öka träbyggandet, desto större blir den samlade kolsänkan i vårt samhälle. För att det ska vara möjligt att tillverka fler träprodukter med lång livslängd, som till exempel träbyggnader, är skogstillväxten en viktig faktor. Tillväxt är också är avgörande för skogens förmåga att binda kol. Här är det givetvis viktigt att en ökad tillväxt går hand i hand med naturhänsyn som gynnar den biologiska mångfalden, berättar Anna Ryberg Ågren.
Sverige har målet att bli världens första fossilfria välfärdsnation. Kommer det att lyckas?
– Det är klart att det går. Vi har väldigt goda förutsättningar i vårt land. Vi har en industri som vill och som är beredd att satsa. Men hela omställningen kommer att innebära ett ökat behov av fossilfri el, vilket både kräver en utbyggd elproduktion och en utbyggnad av elnäten. Och vi vet hur långa tillståndsprocesserna är, till exempel, så vi behöver accelerera arbetet på alla plan för att det ska hända något. Klimatet kan inte vänta tio, femton år på tillstånd som behövs nu för att göra det svenska samhället klimatneutralt. Detta är ju något som det finns en stor medvetenhet om, så jag känner mig ändå hoppfull.
Presenteras av Brandskyddsföreningen
Presenteras av Aros Kapital
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av CDVI
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Transaktioner Hur blir transaktionsåret 2025, vilka faktorer kommer ha störst påverkan för dess utvecklingen, vilka segment blir heta respektive kalla och vilken roll kommer utländska aktörer spela på den svenska transaktionsmarknaden? En panel bestående av Erik Nyman, JLL, Peter Wiman, EY, Maryrose David, Savills, och Adam Tyrcha, Newsec, ger sin bild av transaktionsåret som står för dörren.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.