Från grannskräck till social gemenskap – så vill svenskarna umgås med sina grannar

Det finns en tydlig diskrepans mellan relationen svenskar idag har med sina grannar och den de vill ha framåt. Bara varannan har en bra eller mycket bra relation med sina grannar idag, samtidigt som sju av tio vill ha en bra relation med sina grannar framöver. De tre främsta hindren för en bättre relation är tidsbrist, att man inte har något gemensamt och att det inte finns bra sammanhang eller kontaktpunkter.

– Tidsbrist är förståeligt. Att många ser en brist på kontaktpunkter eller sammanhang för att etablera en relation med sina grannar är däremot sorgligt. Framför allt med tanke på att så pass många vill ha en bättre relation med sina grannar, säger Erik Wikander, vice vd på Svensk Fastighetsförmedling.

– Hur folk vill umgås är egentligen inte raketforskning. Man vill helst grilla, fika eller spela spel. Man vill också låna saker av varandra, anordna loppis och se om bostadsområdet tillsammans. Suget för att umgås är stort. 52 procent tycker platser och sammanhang som underlättar möten med andra är viktigt för att känna sig hemma i ett område. Det stora problemet är att var fjärde person känner att de helt saknar kontaktpunkter för att utveckla en relation, säger Erik Wikander, vice vd på Svensk Fastighetsförmedling.

Rapporten visar att ungas grannskräck är värre än äldres. Av de under 30 år har endast 30 procent en bra eller mycket bra relation med sina grannar. Samma siffra för de över 60 år är 64 procent. Båda åldersgrupperna har däremot en stor önskan om bättre grannrelationer framåt – 73 procent av de äldre och 61 procent av de yngre. En annan insikt är att unga, speciellt i storstäder, känner sig mest ensamma, men i lägst utsträckning vill ha en relation med personer i sitt område.

– Ungas situation på bostadsmarknaden är tuff som den är. Det är därför oroande att se att de både är de mest ensamma och de som ryggar undan mest för sina grannar. Det är tydligt att det finns en grannskräck som behöver brytas, säger Erik Wikander, vice vd på Svensk Fastighetsförmedling.

En annan insikt är att social gemenskap mellan grannar och i närområdet är avgörande för att känslan av trygghet. 71 procent ser relationer till personer i närområdet som en trygghetsfaktor och 55 procent tycker att en bra gemenskap påverkar bostadsområdets attraktivitet. 35 procent tycker också att gemenskap blivit ännu viktigare efter pandemin.

– Vi kan se att relationer med människor är en av de viktigaste trygghetsfaktorerna för att människor ska trivas i sitt närområde. Det är till och med så att det är fler som vill ha en god relation med sina grannar än med sina kollegor. I tider av hybrida arbetssätt kanske framtidens AW tas med grannarna framför kollegorna, säger Liza Nyberg, VD på Svensk Fastighetsförmedling.

Utöver frågan om social gemenskap har rapporten, likt tidigare år, undersökt svenskars förväntan och oro kopplat till bolån och bostadspriser. Fler känner oro för bolåneränta och tror på negativ prisutveckling.

2021 kände endast tre procent mycket stor eller stor oro för sin bolåneränta, 22 procent lite oro och 39 procent ingen oro. 2022 kände tio procent mycket stor eller stor oro, 30 procent lite oro och 23 procent ingen oro. 2021 trodde endast två procent att priserna skulle minska med mer än fyra procent det närmsta året. Samma siffra i årets rapport var 27 procent.

– På bara ett år har svenskars förväntan på räntan och prisutvecklingen tvärvänt. Det är dock viktigt att ta ett steg tillbaka. Att marknaden inte kan få styr på inflationen är osannolikt. Och de flesta ekonomiska kriser som vi kan relatera till har alltid känts omöjliga att vända när vi står mitt i stormen. Läget är allvarligt nu, men inte i närheten av hur det var på exempelvis 90-talet. Det bästa man kan göra nu är att släppa förstoringsglaset – det är helt enkelt fel redskap att navigera med, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.

Ämnen

Bostäder Svensk Fastighetsförmedling

---