Vi är alla beroende av vatten, avlopp, el, uppvärmning och att vårt avfall transporteras bort. Men vad konsumenten måste betala för dessa tjänster varierar stort mellan landets kommuner. I den dyraste kommunen, Tanum, betalar boende i en trerumslägenhet 2 415 kronor i månaden för detta. I Luleå betalar de 1 359 kronor för samma tjänster. En årlig skillnad på över 12 000 kronor.
– Ofta handlar det om verksamheter med dålig konkurrens och där konsumenterna har små möjligheter att påverka priserna. Leverantörerna måste bli bättre på att fokusera på konsumenten. Främst är det elnätskostnaderna som ökat kraftigt, ett mönster vi sett i flera år och över hela landet, säger Jennie Wiederholm, ordförande för Nils Holgersson-gruppen.
Priserna på samtliga nyttigheter har dessutom ökat betydligt mer än inflationen sedan 1996, vilket oroar Nils Holgersson-gruppen.
– Det handlar om tjänster som vi alla behöver och vars kostnader får konsekvenser för mångas privatekonomi. Därför är det viktigt att vi uppmärksammar politiker och beslutsfattare på både prishöjningar och skillnader. Vår kartläggning bör vara ett viktigt underlag när de ska fatta sina beslut, säger Jennie Wiederholm.
Kommuner med högst månadskostnad för en vanlig trerumslägenhet
1. Tanum - 2 415 kr
2. Munkedal - 2 334 kr
3. Nordanstig - 2 281 kr
4. Härjedalen - 2 248 kr
5. Årjäng - 2 203 kr
Kommuner med lägst månadskostnad för en vanlig trerumslägenhet
1. Luleå - 1 359 kr
2. Borlänge - 1 403 kr
3. Oxelösund - 1 444 kr
4. Boden - 1 449 kr
5. Skövde - 1 460 kr
Fakta Nils Holgersson:
Nils Holgersson-gruppen består av HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, och SABO. Sedan 1996 har gruppen varje år gett ut rapporten "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige". Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan olika kommuner gällande avfall, vatten och avlopp, el och fjärrvärme.
Presenteras av Brandskyddsföreningen
Presenteras av Aros Kapital
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Teknik Pattern är plattformen som vill förstå fastigheter och områden. Gör man det tillräckligt bra kan man nämligen göra förutsägelser om utvecklingen framåt och då kanske det också går att göra platsutveckling mer hållbar. Fastighetssverige har intervjuat Daniel Emgård, affärsutvecklare på Pattern. – Kan man förstå fastigheterna i det sammanhang de ligger i, den påverkan de har och hur de utvecklas – då blir det spännande på riktigt!
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.