Finansinspektionen, FI, anser också att det är lämpligt att invänta den pågående utredningen av både bolånetaket och amorteringskravet och ta ställning till eventuella förändringar av åtgärderna som en helhet.
Bolånetaket är en låntagarbaserad åtgärd som begränsar bolånets storlek till 85 procent av bostadens värde. Övriga 15 procent, det som kallas för kontantinsats, behöver låntagaren finansiera på annat sätt – till exempel med sparade pengar. En del använder också blancolån, som en del av sin kontantinsats. Därför kan en höjning av bolånetaket å ena sidan leda till att låntagare, som annars skulle ta ett blancolån, får lägre kostnader. Detta då bolån har lägre räntor än blancolån. Å andra sidan kommer troligen en höjning av bolånetaket innebära att hushåll kommer att låna mer. Det gör hushållen mer sårbara för exempelvis inkomstbortfall eller prisfall på bostadsmarknaden.
Den pågående utredning som gör en översyn av bland annat bolånetaket och amorteringskravet ska vara klar hösten 2024. Utredningen ska presentera förslag på hur åtgärderna sammantaget kan utformas för att hantera risker för samhällsekonomin och konsumenter kopplade till hushållens lån.
FI bedömer att en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent skulle öka utlåningen och därmed öka de risker som hushållens stora lån skapar. De anser också att det är lämpligt att invänta utredningen och göra en samlad bedömning.
– Utifrån uppdragen om finansiell stabilitet och konsumentskydd som FI har att beakta anser vi att en generell höjning av bolånetaket medför fler negativa än positiva konsekvenser. Det gäller även vid ett slopat ränteavdrag. Vi förstår samtidigt att regeringen kan komma till en annan slutsats då regeringen också har andra samhälleliga mål att beakta, säger Daniel Barr, generaldirektör på FI.
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av CDVI
Presenteras av Aros Kapital
Presenteras av Brandskyddsföreningen
Transaktioner Hur blir transaktionsåret 2025, vilka faktorer kommer ha störst påverkan för dess utvecklingen, vilka segment blir heta respektive kalla och vilken roll kommer utländska aktörer spela på den svenska transaktionsmarknaden? En panel bestående av Erik Nyman, JLL, Peter Wiman, EY, Maryrose David, Savills, och Adam Tyrcha, Newsec, ger sin bild av transaktionsåret som står för dörren.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.