Elnätsavgifterna fortsätter att öka

Energi/miljö Elnätsavgifterna har i genomsnitt ökat med 7,5 procent sedan 2016. Under den senast femårsperioden har elnätsavgifterna ökat med nära 25 procent. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.

Publicerad den 17 Maj 2017

Elnätsavgifterna har i genomsnitt ökat med 7,5 procent sedan 2016. Under den senaste femårsperioden har elnätsavgifterna ökat med nära 25 procent. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.

Vattenfall Eldistribution har höjt elnätsavgifterna med 11,2 procent sedan 2016. För Ellevio AB och E.ON Elnät är ökningen 9,5 procent respektive är 9,3 procent.

– När stora aktörer Vattenfall, Ellevio och E.ON kraftigt höjer elnätsavgifterna får det konsekvenser för miljontals konsumenter. Höjningarna visar tydligt att trots en skärpning av regelverket för elnätsföretagens intäktsramar så räcker inte detta. I slutänden är det konsumenterna som får stå för notan, säger Jennie Wiederholm, ordförande i Nils Holgerssongruppen.

Den största prisökningen på elnätet har gotlännningarna fått, hela 12,3 procent. Lägst är ökningen i Blekinge, 4,4 procent. Stockholm ligger på snittet, 7,5 procent.

Sedan 2016 har konsumentprisindex, KPI, ökat med 1,3 procent. Det innebär att den genomsnittliga elnätshöjningen är nästintill sex gånger högre än KPI. De nu gällande intäktsramarna för elnätsföretagen har beslutats av Energimarknadsinspektionen, Ei för perioden 2016-2019.

– Regeringen måste säkerställa att den högsta tillåtna avkastningen blir lägre och att den inte blir föremål för domstolsprövning, vilket i praktiken sätter regelverket ur spel. Den låga risken i elnätsföretagens verksamhet, där konsumenten inte har någon valmöjlighet, ska också avspeglas i avkastningen. Det är orimligt att höjningen av elnätsavgifterna fortsätter år efter år, säger Jennie Wiederholm.

Domstolsprocesserna kring den högsta tillåtna avkastningen handlar om mycket stora ekonomiska värden för energiföretagen och den komplicerade bedömningen kräver expertkunskap.

– Oberoende ekonomiska experter borde vara med vid bedömningen i domstolsprocesserna. Ei har begärt just detta men domstolen har avslagit den begäran. Om det finns juridiska skäl till att domstolen inte får tillgång till oberoende ekonomisk expertis anser vi att regelverket bör ses över, säger Jennie Wiederholm.

Fakta:
• Elnätsföretagens intäktsramar för 2016-2019 har beslutats av Energimarknadsinspektionen, Ei. Intäktsramarna medger en årlig intäktsökning på cirka två procent för elnätsföretagen i medeltal (exkl. inflation).
• För en genomsnittlig lägenhet står nätkostnaden för ungefär en tredjedel av de totala elkostnaderna.
• Sverige har cirka 180 elnätsföretag. Eftersom det saknas konkurrens på elnätsmarknaden är priset reglerat och Ei har till uppgift att granska att avgifterna är rimliga.
• Organisationerna bakom Nils Holgerssongruppen; Riksbyggen, HSB, Hyresgästföreningen och SABO, har tidigare begärt att prisregleringen för elnätsavgifterna ska skärpas.