DLA Piper: Regeringens promemoria har många brister

2013 klubbade EU igenom en förordning som syftar till att skapa ett mer enhetligt fastighetsbegrepp på momsområdet inom EU. Inför den stundande implementeringen av förordningen vid årsskiftet 2016/2017 publicerade dessutom den svenska regeringen tidigare i år en promemoria med följdändringar i den svenska mervärdesskattelagen. Promemorian, som just varit ute på remiss och har mött kritik från flera håll, förväntas läggas fram som en proposition till riksdagen i september.

De nya reglerna innebär en rad utmaningar och praktiska problem för svenska företag, enligt Fredrik Gustafsson, advokat och skatteexpert på advokatbyrån DLA Piper. Han har analyserat regeringens promemoria och menar att det finns många brister som regeringen bör se över innan den lägger fram propositionen. Oavsett om det sker eller inte måste många svenska företag redan nu se över befintliga avtal och analysera sina fastighetsinnehav för att inte riskera skatteproblem följande år. Problemen som kan uppstå är dels i form av ökad skattekostnad och dels i form av kraftigt ökad administrativ börda. Nedan finner ni fyra stycken punkter med problem som Fredrik Gustafsson identifierat i regeringens förslag, som riskerar att få omfattande negativa konsekvenser för svenska bygg- och fastighetsföretag.



Fyra problem som Fredrik Gustafsson identifierat i regeringens promemoria:

1. El, värme, vatten, med mera, som tillhandahålls som ett led i en momsfri upplåtelse av fastighet är i dag momsfria enligt lag. Det stadgandet tas bort. Enligt promemorian ska det från och med den 1 januari 2017 göras en bedömning i varje enskilt fall om el, vatten med mera är momsfritt. Bedömningen ska göras utifrån vad som anges i EU-domstolens praxis. Detta kommer dels att öka krånglet, inte minst för bostadsrättsföreningar, dels kunna leda till ökad skattekostnad för vissa fastighetsägare.

2. De nya reglerna kommer vad gäller jämkning av moms på investeringsvaror (det vill säga skyldighet att återbetala i vissa fall) att behandla nästan allt i fastigheten utom stomme som lös egendom. Det innefattar till exempel innerväggar, innergolv, tak, hissar, trappor, tapeter, dörrar, fönster, vitvaror, sanitetsutrustning och isolering.

3. Reglerna skiljer sig på flera sätt mellan fastighet och lös egendom vad gäller jämkning:

A) För lös egendom är jämkningstiden fem år och jämkningsskyldigheten bedöms för varje investeringsvara för sig och uppkommer om den ingående momsen är minst 50 000 kronor.

B) För fastighet är jämkningstiden tio år och jämkningsskyldigheten bedöms för hela fastigheten och uppkommer om den ingående momsen på investeringarna på fastigheten under ett år överstiger 100 000 kronor.

4. Regeln om att varje investeringsvara ska bedömas för sig medför en del nya problem:
A) Det är lätt att se vad som är en dörr och vad som är ett fönster. Svårare är att bedöma vad som är en isolering. Ska innergolven bedömas för varje rum eller för ett våningsplan?

B) Regeln om att jämkningsskyldigheten ska bedömas för varje investeringsvara för sig medför att till exempel dörrar och fönster kommer att falla utanför jämkningssystemet i de flesta fall.

C) Det Fredrik Gustafsson ser som tillkommande problem som remissinstanserna inte riktigt har insett vidden av är följande:
- Om förslaget går igenom kommer det vid upprättande av entreprenadavtal komma att ställas helt nya krav på särredovisning av vilka kostnader som är hänförliga till vilka åtgärder för att fastighetsägarna ska kunna hålla ordning på sin jämkningsskyldighet för moms. Det kommer att krävas enorma bilagor till varje avtal med kraftigt ökade kostnader som följd.
- Hur gör man med de entreprenader som är pågående och som löper över årsskiftet? Vad anses anskaffat när? De avtal som reglerar dessa entreprenader är i de flesta fall redan skrivna och få företag lär ha tagit höjd för frågan om att säkerställa underlag för jämkning av ingående moms.

Ämnen

Bygg/Arkitektur DLA Piper

---