Östersundshem köper el gjord av gödsel

Energi/miljö Jämtlandsbonden Mats Gustafsson har utvecklat ett biogaskoncept där energi produceras av gödsel – energi som sedan blir till el och värme. Östersundshem blir nu första företaget ut att köpa ström gjord med den unika processen.

Publicerad den 9 Oktober 2015

Jämtlands Biogasgårdar består av nio lantbruk i Jämtland som tillsammans producerar 5 GWh energi per år genom egen förädling av metangas från gödsel. Östersundshem har valt att de närmsta åren köpa biogasel från dem, med utgångspunkten att därmed möjliggöra utveckling av tekniken.

- Jag fick nys om det här spännande miljöinitiativet i våras, och insåg att vi kan ha nytta av det i våra fastigheter som elkund. Samarbetet som vi har ingått innebär att vi köper all överskottsel från Jämtlands Biogasgårdar. På så sätt kan vi gynna klimatsmart och lokalproducerad el. Det är fantastiskt, säger Daniel Kindberg, vd på Östersundshem.

Alla gårdar i Jämtlands Biogasgårdar har investerat i en egen biogasanläggning. Varje gård rötar all sin gödsel i anläggningen och får på så sätt metangas. Gasen används sedan till att producera el och värme.

- I dag finns det nio anläggningar från Alsen till Svenstavik. Bondegruppen som installerat dem har fått miljöpris av Mittnordiska rådet, berättar Mats Gustafsson, samordnare för Jämtlands Biogasgårdar. Tillsammans med sin far utvecklade han den första biogasanläggningen 2009.

Samarbetet med Östersundshem är unikt och målet är att Jämtlands Biogasgårdar ska kunna fokusera på att utveckla tekniken och satsa på tillväxt.

- Vi tycker det känns viktigt att kunna vara delaktiga i ett lokalt miljöprojekt och vill gärna att tekniken ska utvecklas så att de kan börja producera mer el. Avtalet är formulerat så att ju mer el de producerar desto mer betalt får de, säger Daniel Kindberg.

Målsättningen är att få köpa upp till 400 MWh per år, vilket kan jämföras med 100 MWh som är det totala elbehovet i de fyra punkthusen som byggs på Remonthagen. Det finns stor potential att öka elproduktionen och Mats menar att man bland annat skulle kunna ta tillvara gödsel från andra gårdar, biprodukter från mejerier och avfall från slakterier och fiskodlingar.

- Med mejeri- och slakteriavfall kan man öka effekten ytterligare. I dag genererar till exempel Arla i Östersund och Jämtlandsgården stora mängder avfall som ofta får transporteras långa sträckor till användare. Men med den här metoden kan vi ta rätt på det lokalt, och omvandla det till energi, säger Mats Gustafsson.