Finansministern skrotar Företagsskattekommitténs förslag

Sverige Finansminister Magdalena Andersson (S) menar, på DI Debatt, att Företagsskattekommitténs förslag måste göras om. Ett nytt förslag, menar hon, kommer att kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 2017.

Publicerad den 23 April 2015

Bild: Socialdemokraterna
Magdalena Andersson (S).

”Företagsskattekommittén lämnade i juni 2014 två förslag på hur företagsbeskattningen ska förändras. Min bedömning är att ingen av modellerna bör genomföras utan att först genomgå grundlig analys och förändringar”, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) på DI Debatt.
Hon fortsätter:
”Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat är grunden för tillväxt och jobbskapande. Företagandets villkor ska vara internationellt konkurrenskraftiga, förutsägbara och stödja en sund konkurrens.
Företagsskattekommittén, som lämnade slutbetänkande i juni 2014, har bland annat haft i uppdrag att göra de skattemässiga villkoren mer lika vid finansiering med eget och lånat kapital.
Dagens regler ger incitament att välja lån. Kommittén skulle också motverka skatteplanering med ränteavdrag och undersöka möjligheten att ersätta nuvarande regler för ränteavdragsbegränsningar.
Kommittén lämnade två alternativa förslag. Som huvudförslag föreslås ett så kallat finansieringsavdrag och som alternativt förslag en så kallad EBIT-modell (Earnings before interest and tax). Båda förslagen innebär att finansiella kostnader får dras av fullt ut mot motsvarande intäkter. Den avgörande skillnaden ligger i hur avdragsrätten för resterande finansiella kostnader begränsas.
Eftersom båda förslagen skulle innebära en stor reform är det viktigt att informera om inriktningen på regeringens fortsatta arbete. Kritiken i remissvaren är omfattande. De allra flesta remissinstanser avstyrker båda modellerna i den form som föreslås. Vikten av internationellt gångbara regler lyfts fram.
Många anser att definitionen av vad som avses med finansiella kostnader och intäkter är komplicerad och oförutsebar. Inte minst framförs kritik mot hur hyresbetalningar ska behandlas, förslagets effekter för fastighetsbranschen och förslaget om finansiering genom en halvering av kvarstående underskott.
Utifrån detta är min bedömning att ingen av modellerna bör genomföras utan att först genomgå grundlig analys och förändringar. Samtidigt håller en stor majoritet av remissinstanserna med om att den svenska bolagsbeskattningen bör ses över och anser att det är bra att begränsa avdragsrätten för räntor, främst i syfte att förhindra missbruk och skatteundandragande.
Jag delar denna uppfattning och anser att det slutliga förslaget ska leda till en begränsning av ränteavdragen kombinerad med en lägre bolagsbeskattning med utgångspunkt i Företagsskattekommitténs förslag. Eftersom en ökad nybyggnation är ett högt prioriterat mål för regeringen måste dock inte minst konsekvenserna för bostadssektorn analyseras noga.
Finansieringsavdraget har flera fördelar och uppfyller i hög grad det huvudsakliga uppdraget. I motsats till EBIT-modellen har dock finansieringsavdraget ingen internationell motsvarighet. EBIT-modellen motverkar inte skatteplanering med ränteavdrag lika effektivt som finansieringsavdraget.
En nackdel är därför att de nuvarande reglerna för ränteavdragsbegränsning kan behöva vara kvar i någon form.
Min samlade bedömning är dock att EBIT-modellen är den modell som är bäst lämpad att utgå ifrån. Trots de fördelar som finns med finansieringsavdraget anser jag att det är för långtgående och att omställningen skulle bli för stor. Modellen skulle möjligtvis kunna bli aktuell på lång sikt. I dag skulle EBIT-modellen fungera bäst i ett internationellt perspektiv, och den uppfattas som mer gångbar bland de allra flesta företagen. Modellen innebär också att asymmetrin mellan eget och lånat kapital och möjligheterna till skatteplanering med ränteavdrag minskar i tillräcklig hög grad.
Det krävs dock som sagt fortsatt analys och omarbetning av förslaget, exempelvis av definitionen av finansiella kostnader. Det behövs mer analys av hur avdragsrätten för räntedelen i hyra/leasing ska behandlas.
Det finns också behov av att analysera om modellen slutligen ska baseras på resultatmåttet EBIT eller EBITDA (Earnings before interest, tax, depreciation and amortization) samt om det behövs särlösningar för vissa branscher – såsom finans- och fastighetsbranschen.
Frågan om nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler behöver vara kvar och i så fall i vilken form måste också utredas. Detsamma gäller huruvida förslaget om finansiering genom halvering av tidigare års underskott bör ändras eller ersättas. Därför är min bedömning att fortsatt dialog och en ny remittering av det slutliga förslaget från finansdepartementet kommer att bli nödvändig. Ett förslag kommer att kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 2017.”