Biblioteksverksamheten bedrivs idag i lokaler som är nästan hundra år gamla och under den här tiden har kraven på och förutsättningarna för verksamheten förändrats. Därför ska nu byggnaden varsamt anpassas för dessa förändrade behov, som tekniska och digitala anläggningar samt publika mötesplatser och scener. Dessutom ska dagens krav på arbetsmiljö och tillgänglighet tillgodoses.
Även utemiljön ska utvecklas, både för att få fler ytor för verksamheten och för att göra platsen runt biblioteket tryggare.
Stockholms stadsbiblioteks huvudbyggnad ritades av Gunnar Asplund och invigdes 1928. Sedan 2017 är byggnaden klassad som byggnadsminne.
– Det här ska vara ett levande kulturarv, en byggnad som kan användas. Vi ser fram emot den viktiga dialogen med staden och med myndigheterna, så att vi kan återskapa de kvalitéer som gått förlorade under åren och tillföra funktioner som gör att biblioteket kan fungera i hundra år till, säger Poul Schülein, arkitekt på Arkitema.
Bygg/Arkitektur Från politikens håll så har man tagit ett större grepp om vikten av kultur i stadsutvecklingen. Under mandatperioden har det rödgröna styret i Göteborg uttalat ett mål om att just möjliggöra det och Pär Johansson (S), ordförande kulturnämnden i Göteborgs stad, säger att man inte längre kan se kulturen som ett komplement till stadsutvecklingen utan som en grundförutsättning. Därmed kräver det även en dialog mellan fastighetsägare och staden.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.