Debatt: Varför bygger inte alla i trä som vi?

Det kan man verkligen fråga sig.

Trots att trähus binder CO2, är kostnadseffektiva och ger bättre inomhusklimat håller byggbranschen i stort ändå fast vid betongen. Faktiskt har betongens andel som stommaterial för flerbostadshus varierat mellan 80 och 91 procent av projekten de senaste 15 åren enligt SCB.

Nu tycker vi att det är dags för byggbranschen att vakna, och vi tror att väckarklockan kan vara ett flerbostadshus på väg upp i Hyllie. Efter att ha färdigställt fem mindre flerbostadshus i massivträstomme spänner vi här bågen och har byggstartat ett tolv våningar högt flerbostadshus med trästomme. Huset har med 65 lägenheter är helt byggt i trä med stora partier täckta med solceller. Projektet har möjliggjorts genom Crowdfunding från enskilda sparare och byggs utan vinstintresse.

Huset har passivhusstandard med extremt låg energianvändning för att ge en långsiktig hållbarhet. Målet är att skapa ett klimatpositivt energisystem i huset med egen energiproduktion och lagring vilket gör att fastigheten inte behöver anslutas till fjärrvärme eller annan värme från förbränning.

För tidigare flerbostadshus vi byggt ger summan från de ingående byggprodukterna ett utsläpp på 118 kg CO2 ekv per kvadratmeter uppvärmd yta. Det är en mycket fin siffra. Tittar man på ett hus i betong ligger det under byggfasen på 279 kg CO2 ekv per kvadratmeter. (Här jämför vi med IVL:s Rapport C 558 från oktober 2020, som beräknar olika byggsystem). Här vinner våra trähus alltså enkelt mot betong. Men det är inte här den riktigt stora skillnaden ligger. Utan i lagring av växthusgaser. Ett trähus lagrar den CO2 som trä fångat upp under åren då trädet vuxit. Betong och andra döda material, som gips, kan inte göra det. Våra hus har tjocka väggar med mycket trämaterial. Det gör att vi lagrar mycket mer CO2 även jämfört med andra trähus. Och ännu mer jämfört med betonghus. Vår lagring blir hela 560 kg CO2 per kvadratmeter uppvärmd yta. Att jämföra med 180 för "vanliga trähus" med träbaserade byggelement med lättreglar. Men för ett platsgjutet betonghus blir jämförelsen enorm. Det har bara 47 kg inlagrad CO2.

Vårt trähus är alltså mer än tio gånger bättre än ett betonghus när det gäller inlagrad CO2.

Vidare innebär den stora användningen av betong i byggbranschen andra risker. Den 6 juli 2021 briserade cementkrisen då Mark- och miljööverdomstolen meddelade att de avvisade Cementas ansökan om förnyat tillstånd att bryta kalksten i Slite på Gotland. Det akuta läget har undanröjts av temporära lösningar som i dagsläget ger Cementa möjlighet at bryta till 2026. Vad händer efter det? Vad händer om leveranserna från Gotland avskärs över en längre tidsperiod? Beroendet av en enda källa för cement innebär risker både geopolitiskt och miljömässigt.

Skog, å andra sidan, finns tillgängligt över hela vårt land och förädlas av ett flertal tillverkare till elementväggar för husbyggnad.

Med vårt projekt i Hyllie visar vi att stora flerbostadshus går att producera i trästomme till en rimlig kostnad. Nu hoppas vi att fler i byggbranschen följer vårt exempel och bygger i trä. För att bromsa växthuseffekten. För att framtidssäkra tillgången av byggnadsmaterial. Och inte minst för att skapa vackra, hälsosamma bostäder för fler.

Men den tröga reaktionen från byggbranschen i stort tyder på att det behövs politiska initiativ för att mer ska hända.
- Allmännyttan borde omgående ändra inriktning för att bygga trähus i stället.
- Regeringen bör stödja klimatpositivt byggande med kreditsäkringar, vilket gör att även små byggherrar kan ta steget in i klimatpositivt byggande.
- Boverket bör ta fram hårdare klimatkrav på nya hus, det finns ingen anledning att fortsätta med de utsläpp som pågår år efter år, mot bättre vetande.

Joakim Kaminsky,
Kaminsky arkitektur AB

Johan Jenny Ehrenberg,
ETC Bygg AB

Ämnen

Bygg/Arkitektur Kaminsky Arkitektur Joakim Kaminsky ETC Bygg Johan Jenny Ehrenberg

---