Byggfakta: Fördjupad nedgång i byggandet

Byggfaktas månatliga Byggstartsindikator visar hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer utvecklas. Indikatorn tas fram genom en bearbetning av uppgifter från Byggfaktas byggprojektdatabas och bygger på de byggstartade nybyggnationsprojektens uppskattade byggkostnader. Genom att indikatorerna tas fram och publiceras med kort tidseftersläpning så ger de en tidig bild av byggkonjunkturen som inte kan ses i offentliga data förrän flera månader senare.

Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader exkl. anläggningar och infrastruktur, föll med 0,6 procent under april, vilket var en något mindre nedgång än förra månadens utfall. Föregående månaders utfall har reviderats ned. Jämfört med samma månad i fjol var årstakten -16,1 procent i april, i linje med förra månadens nedreviderade utfall.
– Byggstartsindikatorn fortsätter falla och nedgången förstärks av att tidigare månadsutfall fortfarande revideras ned på grund av inställda och senarelagda projekt. Den snabba nedgången i bostadssektorn verkar nu smitta av sig även på andra sektorer, där utvecklingen vänt nedåt de senaste månaderna, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta.

Byggstartsindikatorn för bostäder föll med 1,6 procent under mars. Sedan förra månaden har utfallet för andra halvåret 2022 reviderats ned något liksom utfallet för årets första kvartal. Det innebär att indikatorn nu nästan halverats sedan toppnivåerna under hösten 2021. Jämfört med april i fjol var nedgången 24,7 procent.
– Indikatorn visar att byggstarterna fortfarande minskar efter ett och ett halvt års fall. En så stark omsvängning på så kort tid i en bransch där ledtiderna är långa och det ofta kan gå flera år mellan projektens början och färdigställande, innebär stora utmaningar för många aktörer, säger Tor Borg.

Byggstartsindikatorerna har en stark korrelation med den offentliga investerings- och byggstatistiken. De är dessutom ledande, dvs förändringar i indikatorerna tenderar att föregå förändringar i de offentliga siffrorna. Det innebär att de kan användas för kortsiktiga prognoser av byggutvecklingen. Om Byggstartsindikatorn för bostäder justeras för kostnadsutvecklingen med byggnadskostnadsindex för bostäder så fås en god prognosindikator för antalet byggstartade bostäder.
– Den officiella byggstatistiken vek nedåt under 2022, i linje med vad Byggstartsindikatorn signalerade, dock inte lika tidigt och inte lika snabbt. Officiella utfallet var 51 000 byggstartade bostäder medan indikatorn landade kring 45 000. Indikatorn signalerar nu att årstakten för antalet byggstartade bostäder kan vara ner kring 35 000 i höst, säger Tor Borg.

Byggstartsindikatorn för övrigt fastighetsbyggande var oförändrad under april vilket var något högre än förra månadens uppgång, som reviderats ned förhållandevis kraftigt. Årstakten var 20,9 procent, en tydlig inbromsning jämfört med föregående månader. Bland segmenten är det främst kontorsbyggande och som ökat medan övriga segment står still eller backar.
– Till stor del är det byggande av skolor, sjukvård och kontor som håller uppe byggandet just nu. I övriga sektorer går det nedåt. Risken är här att lågkonjunktur i kombination med ökade utgifter för kommuner och andra offentliga aktörer kan medföra att även dessa aktörer drar ned på bygginvesteringarna, säger Tor Borg.

Sammantaget uppgår den uppskattade byggkostnaden (exkl. markköp) för de nyproducerade bostäder, som ingår i Byggfaktas projektdatabas, som bedömts ha byggstartats de senaste tolv månaderna till 63,0 mdkr. Det är en nedgång med 39,0 mdkr sedan föregående tolvmånadersperiod. Motsvarande kostnad för övriga byggnader, som utgörs av, affärs- industri- och logistiklokaler, kontorsbyggnader, hotell och restaurant samt samhällsfastigheter, uppgår till 74,7 mdkr, en uppgång med 13,6 mdkr.

Ämnen

Bygg/Arkitektur Byggfakta Tor Borg

---