Unga svenskar alltmer oroliga för sin boendesituation

Sverige befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur. I februari låg elva av tretton indikationer i SCB:s konjunkturklocka under sin långsiktiga trend. Men det finns en framtidsoptimism. Riksbankens styrränta förväntas ha nått sin topp för denna gång och marknaden tror på fortsatt nedgång efter ett första positivt räntebesked i maj i år.

Trots de positiva indikationerna på att ekonomin är på väg att återhämta sig är nästan varannan (49 procent) svensk orolig över sin boendesituation på grund av det ekonomiska läget. Detta är en svag ökning från förra året då 47 procent kände oro. Men bland den yngre målgruppen 18–29 år är uppgången stor, från 60 procent som kände oro 2023 till hela 74 procent i år. Förutom ålder har hushållens inkomstnivå störst påverkan på oron, skillnaden mellan låginkomsttagare 58 procent (62 procent år 2023) och höginkomsttagare 34 procent (38 procent år 2023) är markant och lika stor som förra året. Dessutom är de som har yngre barn mer än dubbelt så oroliga (69 procent) som pensionärer/arbetsinaktiva utan barn (27 procent).

– Ungas oro har ökat kraftigt från förra året från en redan hög nivå och vi ser en liknande utveckling för familjer med små barn. Fortsatta räntehöjningar under året och övriga utgiftsökningar har tvingat många att tömma sparkontot och leva med mindre marginaler. Detta samtidigt som produktionen av nya bostäder minskat drastiskt med en ökad bostadsbrist och färre boendealternativ som följd, säger Hannes Malm, COO Realy Bostad.

Trots att ränteutvecklingen enligt de flesta nått sin topp kvarstår en fortsatt hög oro för stigande räntekostnader. Andelen svenskar som oroar sig för stigande räntekostnader är fortsatt hög (45 procent jämfört med 51 procent 2023), vilket sannolikt kan förklaras av släpande effekter av räntehöjningarna för de med längre räntebindning.

Anledningen som flest anger som skäl till sin oro är hyreshöjningar vilket även innefattar oro för avgiftsökningar bland de som bor i bostadsrätt (55 procent, jämfört med 45 procent år 2023), följt av elkostnader/elpriset, 48 procent, (59 procent år 2023).

Sett till hela undersökningen har oron bland kvinnor ökat något medan oron bland män har sjunkit, men skillnaderna mot förra året är små. Bland de som bor i hyresrätt är dock skillnaderna mellan könen större. Där uppger nu 59 procent av kvinnorna att de känner en oro jämfört med 51 procent 2023. Bland män som bor i hyresrätt är utvecklingen den omvända – här har andelen som känner oro över sin boendesituation minskat från 58 procent till 51 procent.

Orsakerna till oro skiljer sig också mellan könen på vissa punkter. Män är mer oroliga för sämre kontroll på boendekostnader (24 procent) jämfört med kvinnor (tolv procent). Även sjunkande bostadspriser oroar män (20 procent) i högre utsträckning än kvinnor (elva procent).

Ämnen

Bostäder Realy Bostad

---