SKB köper 42 tomträtter av Stockholms stad

Kvarteret Timmermannen 14 på Södermalm är två av de tomträtter som kan bli aktuella för köp. Bild: baraBild.se

SKB köper 42 tomträtter av Stockholms stad

Transaktioner Det slutliga beslutet att SKB köper loss 42 av sina 94 tomträtter i Stockholms stad, har nu fattats av kommunfullmäktige. Friköpet innebär att SKB får en bättre balans mellan den ägda och hyrda marken. Den totala affären hamnar på 1,1 miljarder kronor.

Publicerad den 28 Maj 2019

SKB har funnits på Stockholms bostadsmarknad i över hundra år och har idag 145 fastigheter i Stockholms län. Tidigare i år avgjorde Exploateringsnämnden SKB:s ansökan om friköp och i och med fullmäktiges beslut har SKB förvärvat 42 av de 94 tomträtterna. Fastigheterna är byggda mellan 1939 - 2004 och finns både i ytterstaden och innerstaden. Den totala affären ligger på 1,1 miljarder kronor.
– SKB är en evighetsförvaltare, det betyder att vi aldrig säljer de fastigheter som vi bygger. Genom friköpet uppnår vi en bättre balans mellan den hyrda och ägda marken. Tomträtten som verktyg är dock alltid en förutsättning för vår nyproduktion, säger vd:n Eva Nordström.

SKB som ägs av sina 90 000 medlemmar, har i uppdrag att bygga, hyra ut och förvalta kooperativa hyresrätter till sina medlemmar. Under 2019 påbörjas byggnation av ytterligare 350 lägenheter.
– Friköpet är initialt en stor investering men det ger oss en starkare kontroll både på marken som våra hus står på, och på kostnadsutvecklingen förknippade med dessa, säger Joakim Wernersson, ekonomi- och finanschef.

I dag finns det cirka en miljon bostadsrättslägenheter och drygt 1,4 miljoner hyreslägenheter i Sverige. I Stockholm ser fördelningen annorlunda ut med fler bostadsrätter än hyresrätter. Antalet kooperativa hyresrätter som är ett mellanting mellan traditionell bostadsrätt och hyresrätt, är fortfarande mycket begränsat i Sverige, men vanligare i andra länder.
– Vår övertygelse är att den kooperativa hyresrätten har en viktig roll att fylla för en hållbar stadsutveckling, säger Eva Nordström och avslutar:
– Upplåtelseformen är socialt hållbart utifrån flera aspekter där mycket handlar om medlemmarnas engagemang. Ekonomiskt är den hållbar då överskottet återinvesteras, vilket gör att vi kan bygga i såväl låg- som högkonjunktur.

- Axel Ohlsson
axel@fastighetssverige.se