SBAB: Fortsatt dystert för bostadsbyggarna

Trenden pekar överlag mot underskott men ser olika ut i olika delar av landet. I Storstockholm råder redan underskott på villor. I flera kommuner och regionstäder finns kvarvarande obalanser med både över- och underskott. Den branta nedgången i antalet påbörjade bostäder har gjort att det stora utbudsöverskottet i till exempel Järfälla och Täby har minskat påtagligt. Trots en relativt sett starkare efterfrågan i förhållande till utbudet, syns ännu ingen påtaglig ljusning i försäljningen av nya bostäder.

SBAB har ställt efterfrågan på nya bostäder mot utbudet beräknat med SBAB Booli Housing Market Index (HMI) för kvartal 3 i år. Den beräknade efterfrågan utgår från hushållens preferenser och bostadsköparnas betalningsförmåga ställd i relation till bostadskostnaderna för olika boendeformer. Den beräknande efterfrågan ska ses som ett mått på det potentiella marknadsdjupet, inte vad som faktiskt efterfrågas just nu eller behovet.

Efterfrågan på nya bostäder uppskattad utifrån bland annat hushållens betalningsförmåga visar att det i genomsnitt är balans mellan efterfrågan och utbudet av nya bostäder för samtliga boendeformer i Sverige som helhet. Det gäller även för storstadsområdena. HMI fortsatte att sjunka under kvartal 3 för Sverige som helhet och samtliga boendeformer. Trenden pekar, om den fortsätter, mot underskott. Huvudskälet till det är att utbudet har fortsatt att minska till följd av allt färre påbörjade nya bostäder.
– Åren med hög inflation och stora ränteuppgångar bidrog till att efterfrågan på nya bostäder sjönk som en sten med stora utbudsöverskott som resultat i flera områden. Det medförde i sin tur att antalet påbörjade nya bostäder minskade kraftigt. Det med tiden allt lägre utbudet av nya bostäder i kombination med förbättrad betalningsförmåga hos hushållen när både inflationen och räntorna kommit ned, pekar nu mot underskott på nya bostäder om trenden fortsätter, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Samtidigt som det i genomsnitt råder i stort sett balans för Sverige och storstadslänen som helhet (villor undantagna i Storstockholm) finns det stora regionala och lokala variationer i förhållandet mellan efterfrågan och utbudet med både överskott och underskott. Den stora nedgången i antalet påbörjade bostäder har gjort att det närmar sig balans mellan utbud och efterfrågan i flera områden där det tidigare varit mycket stora utbudsöverskott. Det gäller till exempel i Järfälla och Täby.

Antalet sålda nya bostäder ligger marginellt över de låga fjolårsnivåerna. De nya bostäder som ändå har sålts har i genomsnitt legat ute till försäljning i runt 8–9 månader innan de såldes, en viss nedgång jämfört med samma period i fjol. Andelen prissänkta nya bostäder (bedömd utifrån listpriser) låg tvärtom lite över den motsvarande period förra året.
– Antalet sålda nya bostäder ligger kvar på låga nivåer och marginellt över de förra året. Försäljningstiderna ligger kvar på höga nivåer även om de sjunkit och vi ser att en relativt stor del av de nya objekten alltjämt prissänks. Det är bara att konstatera att det ser fortsatt dystert ut för bostadsbyggarna, säger Robert Boije.

En inflation i linje med Riksbankens mål, räntor som normaliserats, bostadspriser som stigit efter ett brant fall, stigande realinkomster samt fallande produktionskostnader bör bidra till att intresset för att köpa nya bostäder ökar framöver. Den tidigare stora uppgången i byggkostnadsindex gör dock att återhämtningen troligen drar ut i tiden.
– När det var som värst ökade produktionskostnaderna med över 30 procent över en så kort period som två år. Det senaste utfallet för byggkostnadsindex visade, i bjärt kontrast till detta, fallande priser. Möjligen kan det ingjuta visst hopp i en hårt pressad bostadsbyggarbransch. Samtidigt går det inte att utesluta att den låga efterfrågan i sig har bidragit till detta, vid sidan av de kraftigt förbättrade utbudsförhållanden som tidigare var skälet till den kraftiga uppgången i byggkostnaderna, säger Robert Boije.

Ämnen

Bostäder SBAB Robert Boije

---