Rahel Belatchew: "Vår bransch har inga kravställare"

– Arkitektur påverkar och formar oss. De fysiska strukturerna runt omkring oss påverkar hur vi rör oss. Och arkitektur berör. När vi går från en stil till en annan så föregås detta alltid av livliga debatter, en diskussion om stil. Vad är fint och vad är fult? Ska vi ha det modernt eller traditionellt? Men min poäng är att allt inte borde handla om stil. Arkitekturen idag speglar samtiden och vilka som är de viktiga frågorna idag och den allra största frågan idag är den om hållbarhet. Hur ställer vi om en hel bransch till att bli mer hållbar, frågar sig Rahel Belatchew.

En ofta använd fras lyder att vi just nu lever i en tid av snabba förändringar. Men det stämmer inte riktigt med byggbranschen och arkitekturen, menar Rahel Belatchew. De två sammanflätade branscherna är allt annat än snabba. Som exempel kan nämnas processen för byggande i Stockholm: där tar det sju år från idé på skrivbordet tills den dagen någon flyttar in.

– Om de beslut vi fattar idag får sin fulla och slutliga effekt om sju år, och om det nu är så att branschen är så här långsam, borde vi då inte ligga steget före hela tiden? Det kan man tycka. De flesta andra branscher har kommit mycket längre. Mode, till exempel, är en väldigt snabb bransch. Där är det lätt att se påverkan på miljön och arbetsförhållanden på grund av snabbheten och närheten mellan alla led i produktionen. Konsumenterna kan snabbt välja bort en produkt om det inte passar. Det är lite svårare när det gäller husbyggen. Ingen kan välja bort en bostad.

År 2050 ska Europa, enligt EU:s direktiv, vara klimatneutralt. I Sverige har man satt ett något närmare mål, här pratar man om klimatneutralitet 2045. Men redan fram till 2030, ett av etappmålen i Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk, ska vi ha tagit ett stort kliv då utsläppen ska vara 63 procent lägre än 1990.

– 2030. Det är sju år dit. Det är, med andra ord, en detaljplan bort. Alltså måste de beslut vi fattar idag, nu, vara klimatneutrala. Eftersom vi har så lång ställtid borde vi vara längst fram när det gäller framförhållning, vi borde ligga före alla andra när det gäller den utvecklingen. Varför gör vi inte det? Jo, vi har ingen kravställare, något som finns inom till exempel mode- och matbranschen.

Men hur skapar man då hållbarhet i arkitektur och byggande? Enligt Rahel Belatchew görs det bland annat genom att se till att hållbarhetsparametrarna finns med – och kravställs – under alla led av en byggnads livscykel.

– Man brukar prata om byggskedet, användningsskedet och slutskedet i en byggnads liv. Vi är ganska bra på hållbarhet under användningsskedet, vi energieffektiviserar byggnader, till exempel. Men under byggskedet är vi mindre bra på det och på slutskedet allra sämst. I byggskedet borde vi minska mängden material och förädla sådant som redan finns; i slutskedet måste vi titta på vad vi gör av det vi förbrukat och återvinna det som slängs. Återbruk kräver också tydlig strategi: var börjar man, hur kartläggs det och vad är det för mål vi vill uppnå? Vi som bransch måste börja mäta. Klimatberäkningar måste göras redan i början, för ju längre bort i processen detta görs desto snabbare minskar möjligheten att påverka. Som det är nu görs detta oftast i slutet av processen.

Rahel Belatchew talar också om begreppet estetisk livslängd. Den teknisk livslängden på en byggnad kan vara jättelång, men om inte byggnaden är estetiskt tilltalande kommer den ändå inte att finnas kvar. Det här gäller också saker som kontorsinredning: den behöver kunna leva länge, åldras med värdighet och helst överleva sina hyresgäster.

– Vi måste komma till ett stadium när vi erbjuder så bra kvalitet att vi kan säga till hyresgäster att "det här är det som bjuds".

Hur kan man vara säker när det gäller estetisk livslängd? Det går väl inte att förutse vad som är attraktivt i framtiden?
– Det är klart att vi behöver vara ödmjuka inför framtiden och de önskemål som kan finnas då. Men det finns eviga värden som handlar om dagsljus, takhöjd och variation. Om vi satsar på att inreda med naturmaterial som lånar din färgpalett från naturen ökar chansen att det förblir attraktivt. Särskilt gäller det material med hög miljöpåverkan som ex heltäckande textilmattor. Sen kan man addera kulör och textur på flexibla ytor som lättväggar. 

Nu talar vi mycket om Europa och EU. Görs det något för att underlätta för andra delar av världen att göra en hållbarhets-leap frog, att få de länder som ligger efter väst att hoppa över smutsiga, miljöovänliga material, och börja bygga hållbart direkt?
– Det finns en stark medvetenhet bland många arkitekter där man går går tillbaka till kunskapen inom traditionell arkitektur där det finns uråldrig kunskap för hur man till exempel kan skydda ett hus från solen och skapa svala och ventilerade rum utan några tekniska hjälpmedel.

Ämnen

Bygg/Arkitektur Belatchew Belatchew Arkitekter Rahel Belatchew Stora Kontorsdagen Göteborg

---