Kommunpolitiker i Sverige är mindre benägna att godkänna bygglov för nya flerfamiljshus i de områden där de själva bor, visar en ny studie från Stockholms universitet. Forskningen visar att politiker tenderar att flytta impopulära byggprojekt till andra delar av kommunen, vilket kan öka den lokala ojämlikheten och påverka livsmiljön i hela kommunen.
Kommunpolitiker har makten att godkänna eller avvisa bygglov i sin kommun. Dessa beslut är avgörande för hur olika områden utvecklas. En ny studie, baserad på data från tre valperioder och samtliga kommuner i Sverige, visar att politiker tenderar att skydda sina egna bostadsområden.
– Det är tydligt att politiker placerar nya, impopulära byggprojekt i områden där de själva inte bor, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, tidigare Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, och en av de forskare som ligger bakom studien.
Beslut om nya lägenhetshus i ett område är ofta omdiskuterade eftersom husen bland annat ger försämrade ljus- och trafikförhållanden samt ökar trycket på kommunala tjänster som barnomsorg och sjukvård.
Undersökningen använder sig av kommunalval där vänster- eller högerblocket vunnit med liten röstmarginal, vilket omfattar ungefär 40 procent av kommunerna. Efter ett typiskt jämnt val godkänns ungefär tio procent färre flerbostadshus i områden där det bor fler politiker från den styrande majoriteten.
När studien analyserar samtliga kommuner visar det sig att både höger- och vänsterpolitiker ofta bor i relativt välbärgade områden med högutbildade höginkomsttagare och bostadsägare. Jämfört med politiker från vänsterblocket har dock politiker från högerblocket lägre sannolikhet att bo i områden med låginkomsttagare och utrikesfödda.
När politikerna undviker att placera nya, potentiellt impopulära byggprojekt i sina egna bostadsområden, riskerar andra, mindre välbärgade delar av kommunen att drabbas hårdare. Detta mönster kan leda till ökad ojämlikhet inom kommunen, där redan privilegierade områden skyddas medan andra områden belastas med fler nya byggprojekt.
– En anledning kan vara att de har bättre insikt i de negativa konsekvenser som byggprojekten kan föra med sig i det egna närområdet. Ekonomiska intressen, som att skydda värdet på den egna bostaden, samt sociala faktorer, som att undvika kritik från grannar och bekanta, kan också spela en roll, säger Linna Martén, forskare på Institutet för Social forskning vid Stockholms universitet och en av författarna till studien.
Presenteras av Fastighetsägarna Service
Presenteras av Brandskyddsföreningen
Presenteras av CDVI
Presenteras av Aros Kapital
Ekonomi/Finansiering Fondförvaltaren Peter Norhammar tipsar om tre fastighetsaktier att ge bort i julklapp, där bland annat en storspelare inom logistik borde finnas med på önskelistan. Dessutom blickar han tillbaka på det volatila året och spanar om förväntningarna på fastighetsbörsen under 2025.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.