Andrahandshyresgäst fick rätt i Högsta Domstolen

Bild: KOMUnews/flickr

Andrahandshyresgäst fick rätt i Högsta Domstolen

Juridik Högsta Domstolen skriver i ett pressmeddelande att i det aktuella målet ingick fastighetsägaren ett hyresavtal avseende en bostad med ett bolag för att bolaget i sin tur skulle hyra ut lägenheten i andra hand. Bolaget hade inte något eget behov av den aktuella lägenheten. Enligt Högsta domstolen medförde dessa omständigheter att fastighetsägaren och förstahandshyresgästen hade en sådan intressegemenskap som förutsätts enligt lagstiftningen för att andrahandshyresgästen ska anses ha nyttjanderätt direkt i förhållande till fastighetsägaren. Slutsatsen är att det kan antas att rättsförhållandet har utnyttjats för att kringgå bestämmelser om besittningsskydd och skälig hyra som finns i hyreslagstiftningen.

Publicerad den 29 December 2022

En fastighetsägare ingick ett hyresavtal avseende en bostad med ett bolag för att bolaget i sin tur skulle hyra ut lägenheten i andra hand. Efter att bolaget hyrt ut lägenheten och hyresförhållandet varat i närmare sju år sades andrahandshyresgästen upp. Andrahandshyresgästen väckte då talan mot fastighetsägaren och yrkade att domstolen skulle fastställa att andrahandshyresgästen skulle ha nyttjanderätt direkt i förhållande till fastighetsägaren. Högsta domstolen har bifallit hyresgästens talan.
Målet gäller förutsättningarna för att en andrahandshyresgäst till en bostad ska kunna göra gällande sin rätt enligt hyresavtalet direkt i förhållande till fastighetsägaren.

Den i målet aktuella fastighetsägaren ingick ett hyresavtal avseende en bostad med ett bolag för att bolaget i sin tur skulle hyra ut lägenheten i andra hand. Bolaget hade inte något eget behov av den aktuella lägenheten. Enligt Högsta domstolen medförde dessa omständigheter att fastighetsägaren och förstahandshyresgästen hade en sådan intressegemenskap som förutsätts enligt lagstiftningen för att andrahandshyresgästen ska anses ha nyttjanderätt direkt i förhållande till fastighetsägaren.

En ytterligare förutsättning för detta är att det kan antas att avtalen utnyttjas för att kringgå bestämmelser i hyreslagstiftningen som gäller till förmån för en hyresgäst. Högsta domstolen konstaterar att det skett ett sådant kringgående av bestämmelser om besittningsskydd och om skälig hyra. Domstolen hänvisar bl.a. till att det skäl som fastighetsägaren uppgett för att undvika besittningsskydd inte var något godtagbart skäl för att en hyresgäst inte ska ha rätt till förlängning av sitt hyresavtal, att hyresförhållandet varat närmare sju år när fastighetsägaren sa upp förstahandsavtalet, att andrahandshyresgästen då hade besittningsskydd gentemot förstahandshyresgästen och att den hyra som utgick enligt förstahands- och andrahandsavtalen var betydligt högre än skälig hyra.

Högsta domstolens slutsats är därför att förutsättningarna är uppfyllda för att förklara att andrahandshyresgästen har nyttjanderätt direkt i förhållande till fastighetsägaren. Andrahandshyresgästens talan har därför bifallits.

- Redaktionen
red@fastighetssverige.se