Debatt: "Stockholm stads villkor gör det omöjligt för bostadsrättföreningar att köpa marken"

Det var många av Stockholms bostadsrättshavare som fick upp hoppet när staden beslutade att utreda friköpsvillkoren för tomträttsmark. Beslutet välkomnades även av oss, Stockholms fyra största bostadsorganisationer, som tillsammans företräder en stor majoritet av stadens över 1 600 tomträttsföreningar.

När utredningen presenterades för drygt ett år sedan var den en besvikelse. Redan då var vi tydliga med att de föreslagna åtgärderna i form av lägre friköpsnivåer till ett tidsbegränsat lägre taxeringsvärde inte var tillräckliga för att underlätta friköp. Nu när friköpsfönstret stängts visar Exploateringskontorets siffror att vi fick rätt. Av nära 500 inkomna friköpsanmälningar under 2022 har endast en bostadsrättsförening lyckats genomföra ett friköp.

Att intresset är så pass stort för att friköpa marken beror givetvis på avgäldsnivån, som stigit pyramidalt efter omregleringen 2017. Trots stigande räntor, kommunala taxehöjningar och stegrande energipriser är avgälden fortsatt den enskilt största kostnadsposten för många bostadsrättsföreningar med tomträtt. Sammanlagt uppgick avgälden för bostadsändamål till hela 1,4 miljarder kronor ifjol.

Ta till exempel en bostadsrättsförening i Liljeholmen, vars avgäld 2012 uppgick till drygt en miljon kronor, för att år 2026 bli drygt fyra miljoner. Eller en förening på Södermalm, vars avgäld sedan tidigt 80-tal i genomsnitt har fördubblats var tionde år. Om föreningens avgäld i stället indexeras har den under samma period ökat med över 900 procent, medan KPI ökat med drygt 300 procent.

Så varför friköper inte fler föreningar marken? För att avgäldsnivån är så pass låg att ett friköp inte lönar sig, enligt Exploateringskontoret. Vi delar inte den analysen, utan vill med ovan redovisade siffror som grund presentera en annan teori: för att stadens villkor gör det omöjligt att genomföra ett friköp. Vilket innebär att föreningarna sitter fast i en modell, omöjlig att ta sig ur, som medför kostnadsökningar i all oändlighet.

Många av de omkring 170 000 stockholmare som berörs känner sig maktlösa inför det faktum att de helt saknar handlingsalternativ. Frustrationen har också visat sig i de åtta bostadsrättsföreningar som valt att inte skriva på nya avgälder, och därmed stämts av staden. De rättsliga processerna, där avgäldens storlek ska prövas, inleddes i slutet av februari.

Nuvarande avgäld innebär ett mycket hårt ekonomiskt slag för många boende. Något som från politiskt håll varken vidkänts eller tagits på allvar. Oförutsägbarheten för hur avgälden förändras var tionde år gör det mycket svårt för styrelser att långsiktigt planera föreningens ekonomi, avgörande underhåll, och avgiftsnivåer, och blir även en flaskhals för de ack så viktiga gröna investeringarna. Därför är det högst välkommet att frågan nu återigen väckts till liv, precis som hoppet hos de boende, i och med Moderaternas motion om ett avgäldstak.

Behovet av att hitta konstruktiva lösningar som lättar situationen är större nu än någonsin. Lösningar som gynnar föreningarna, men som också garanterar fortsatta kommunala intäkter. Frågan om varför staden och dess invånare ska subventionera de som bor i tomträtt är befogad. Men det handlar inte om subventioner – det handlar om en moderniserad tillämpning av en drygt 100 år gammal modell. Något som krävs för att skapa rimliga förutsättningar och villkor för ett långsiktigt boende.

Staden och dess invånare ska givetvis få hyresintäkter för sin gemensamma egendom, och en rimlig avkastning för sin mark. Men då måste det också ske på ett rimligt sätt, till rimliga nivåer. Det är extra viktigt när möjligheterna till friköp är obefintliga, som i dag. Därför är ett avgäldstak ett mycket bra förslag.

Det borde finnas en vilja att i samförstånd hitta breda och fungerande politiska lösningar. Ett gyllene snitt, där såväl stadens avgäldsintäkter som föreningarnas långsiktiga ekonomiska förutsättningar säkras. Bostads- och fastighetsborgarråd Clara Lindblom (V) har tidigare meddelat att hon inte anser att staden ska sälja mark överhuvudtaget. Stadsbyggnadsborgarråd Jan Valeskog (S) anser att bostadsmarknaden ska lösa ekvationen på egen hand, genom att bostadsrätter i tomträttsföreningar säljs till ett lägre pris.

Clara Lindblom och Jan Valeskog: Ett avgäldstak inkräktar inte på någon av era övertygelser. Bidra till att göra verklighet av utredningen, så lovar vi att bidra till att ta fram ett avgäldstak som gynnar både staden och våra medlemmar.

Ulrika Blomqvist
Vd Bostadsrätterna
Oskar Öholm
Vd Fastighetsägarna Stockholm
Anders Svensson
Vd HSB Stockholm
Lars-Olof Pettersson
Ordförande Riksbyggens intresseförening Stockholm

Ämnen

Bolag Debatt Bostadsrätterna Fastighetsägarna Stockholm HSB Stockholm Riksbyggens intresseförening

---