Fastighetsbranschen står för 40 procent av vår totala energiförbrukning samt cirka 20 procent av våra CO2-utsläpp och är en mycket viktig aktör för att uppnå högt satta mål samt anpassa oss till den klimatkris vi befinner oss i.
Svensk fastighetsmarknad står inför en omvälvande förändring, där hållbarhet, energieffektivitet och kapital alltmer vävs samman. I omställningen är det tydligt att kvaliteten på fastigheters energiprestanda kommer att spela en allt mer avgörande roll, inte bara för klimatet utan även för fastigheters ekonomiska värde. Dock behövs det ett välimplementerat styrmedel.
Trots att energideklarationer är etablerade verktyg för att rapportera och mäta energiprestanda, står vi inför en kritisk utmaning; otillräcklig, otillgänglig, ej jämförbar och föråldrad data med varierande kvalitet hindrar marknaden från att utnyttja den stora potentialen i deklarationerna. Detta försvårar rättvisa bedömningar och begränsar fastighetsägarnas möjlighet att anpassa sig till framtidens krav på hållbarhet. Med regelverk som EU-taxonomin, CSRD, EPBD krävs ett mer strukturerat och kvalitativt sätt att mäta, uppdatera och dela energidata. Utan detta riskerar både fastighetsägare, investerare och finansinstitut fatta beslut på bristfälliga grunder, vilket i förlängningen bromsar den gröna omställningen. Boverket har ett stort ansvar men agerar idag långsamt och otillräckligt, då man varken har ett öppet API, eller en ännu uttalad plan för hur man skall bistå branschen i de
nya kraven på rapportering.
Dagens energideklarationer har stora brister när det kommer till kvalitet och aktualitet. I många fall baseras de på gamla eller schabloniserade uppgifter, och dessa uppdateras alltför sällan. Energiprestanda kan förändras markant inom loppet av några år, särskilt när stora renoveringar eller energieffektiviserande åtgärder genomförs. Här krävs en radikal förändring. Energideklarationer måste uppdateras oftare, med tätare intervaller och data måste vara mer detaljerad, jämförbar med samma beräkningsstandard och fastighetsspecifik för att spegla verkligheten.
Debatten om "avsaknad av standardisering" i fastighetssektorn lyfts ofta fram som ett hinder för effektiv datainsamling och rapportering. Men det verkliga problemet är inte bara bristen på standarder. Många datamodeller och standarder, när de väl är i ett tolkbart format, går att hantera. Men få fastighetsbolag tar initiativet att börja använda dem. I många fall saknas till och med interna riktlinjer för mätdata, såsom vad som ingår för kWh per kvadratmeter. Lösningen? Börja där vi står och skapa struktur i den data som redan finns. Diskussionen om perfekta standarder riskerar annars att bli en ursäkt för passivitet.
Ett hinder för att fullt ut realisera energiprestanda och energiklass potential, är att fastighetsvärderare har till uppgift att reflektera marknadens syn på vad som är värdefullt – de bestämmer inte själva om gröna investeringar eller särskilda parametrar ska premieras och påverka värdebedömning. Om marknaden inte ser energieffektiviseringar och andra gröna åtgärder som ekonomiskt värdeskapande, kan dessa investeringar heller inte fullt ut påverka fastigheters värdering. För att ändra detta måste energiprestanda kopplas tydligare till driftsbesparingar, högre fastighetsvärde och betydligt förbättrade finansieringsmöjligheter för att både marknaden och fastighetsägare ska inse dess verkliga värde.
Fastighetsägare måste identifiera värdet med energideklarationen som verktyg och underlag och säkerställa en uppdaterad och aktuell
sådan som avspeglar nuläget.
Fler standarder behövs nödvändigtvis inte – men förbättrad information och datakvalitet kan göra energideklarationer lika
kraftfulla som Australiens NABERS-system. Ett sådant system och “standard" skulle inte bara säkerställa jämförbarhet utan också skapa förtroende för energiprestandans roll i värderingsprocessen.
Det är dock inte tillräckligt. För att driva verklig förändring krävs också ekonomiska incitament. Fastighetsägare som förbättrar energiprestandan i sina byggnader bör gynnas genom tillgång till betydligt mer förmånlig finansiering såsom gröna lån, skattelättnader eller sänkta finansieringskostnader.
Samtidigt bör fastigheter med låg prestanda mötas av högre krav och eventuellt ökade kostnader för att motivera investeringar i energieffektivisering.
Här har myndigheter, banker, försäkringsbolag och framför allt Boverket en central roll i att möjliggöra omställningen. Genom att
införa fungerande it-infrastruktur, tydliga och bindande krav, i kombination med ekonomiska fördelar, kan vi bidra till att öka efterfrågan på gröna fastigheter, vilket i sin tur driver upp värderingen av energieffektiva fastigheter.
Slutsats: Kvalitativa styrmedel är en nyckel till en mer hållbar framtid.
Fastighetsbranschen har en unik möjlighet att leda omställningen till ett mer hållbart samhälle. Energideklarationen är ett styrmedel som kan spela en central roll i denna transformation – men bara om vi utnyttjar dess fulla potential. Genom att förbättra datakvaliteten, automatisera mätningar, skapa jämförbar data och skapa ekonomiska incitament kan vi säkerställa att energideklarationerna inte bara är en formalitet, utan ett strategiskt verktyg för att minska klimatavtrycket och öka fastighetsvärdet.
Australiensiska kontorsfastigheter har tack vare deras ratingsystem NABERS minskat sina koldioxidutsläpp med nästan 60 procent i snitt sedan 2011. Det har en positiv effekt på yield, vakans, driftkostnader och hyresnivåer. Regelverk kan både skapa värde och hållbar förflyttning.
Nu är tiden att agera. Fastighetsägare, Boverket, investerare, försäkringsbolag, banker och politiska beslutsfattare måste arbeta tillsammans för att säkerställa att vi har styrmedel för en energieffektiv och hållbar fastighetsbransch. Låt oss gå från ord till handling – för klimatet, marknaden och framtiden.
Tillsammans kan vi göra skillnad för Sverige.
Caroline Meschke, CCO, Pattern Geographic
Peter Palm, ordf. Sektionen för Fastighetsvärdering, Samhällsbyggarna
Anders Elvinsson, Head of Valuation, Cushman & Wakefield
Anna Brännström, Head of Sustainable Transformation, Revelop
Susanna Linné, CFO, ByggVesta
Jan Tärnell, Head of Valuation, Svefa
Bygg/Arkitektur Hallands Hamnar vill bli en av Sveriges första hamnar att ta hand om mellanlagring och utlastning av infångad koldioxid. Hamnen vill, genom strategiska samarbeten och infrastruktur, knyta samman utsläppare, teknik och transport. Men vad krävs för satsningar när det gäller byggnation och markanvändning? Fastighetssverige har talat med Henrik Nanfeldt, kommersiell chef på Hallands Hamnar.
Kommentera
När du lämnar en kommentar måste du uppge e-post, den används endast till att informera dig om svar på din kommentar och visas inte för andra besökare.