Krönika: Återbruk är inte cirkulär ekonomi BILD

Även om återbruk av möbler och kontorsinredning har blivit populärt som ett sätt att minska klimatpåverkan och visa på organisatorisk progressivitet, är det viktigt att ifrågasätta hur effektiva återbruksstrategier är inom kontorsprojekt som en genuint cirkulär strategi. Återanvändning kan genomföras antingen på ett traditionellt linjärt sätt eller på ett cirkulärt sätt, beroende på vilken metod som används.

Cirkulär ekonomi har blivit en avgörande strategi för att minska resursförbrukning, utsläpp och vår miljöpåverkan. Detta har även EU insett, och genom lagstiftningar som CSRD, CSDDD, CBAM samt den cirkulära strategin Circular Economy Action Plan, har betydande steg tagits för att implementera metoder för cirkulär ekonomi. Trots att många företag har blivit duktiga på att hantera ESG generellt (miljö, socialt ansvar och styrning), är detta något nytt. Oavsett mognadsnivå i olika industrier och företag står de flesta organisationer fortfarande inför stora utmaningar när det gäller att anta cirkulära strategier, utveckla cirkulära produkter och affärsmodeller, samt främja samarbeten inom cirkulära ekosystem i sina respektive sektorer.
Det är tydligt att vissa områden, där nya ekosystem med omdefinierade roller för olika intressenter behövs, kräver både nya affärsmodeller och teknologiska framsteg för att uppnå cirkularitet. Även om vissa sektorer gör framsteg, finns det andra, såsom kontorsmiljöer, som till stor del fortfarande är orörda. Kontorsprojekt innebär betydande resursförbrukning för byggnation, renovering, möbler och
teknik, vilket har en stor miljöpåverkan. Enligt en färsk rapport från UNEP står byggsektorn ensamt för hela 37 procent av de globala koldioxidutsläppen.

Som rådgivare till olika institutioner som hanterar cirkulära program och finansiering av cirkulära projekt har jag sett en tydlig ökning av initiativ för att skapa cirkulära affärsmodeller inom en mängd olika branscher. Många av dessa projekt har en ekosystemansats, vilket speglar en växande medvetenhet och förståelse för möjligheterna inom den cirkulära ekonomin. Tyvärr har det tillgängliga kapitalet inte hängt med i samma takt som den ökade mängden högkvalitativa projektansökningar, vilket lett till att många välförtjänta projekt blir utan finansiering.
Nyckeln till en framgångsrik cirkulär modell ligger i att tillämpa cirkulära principer och processer i alla faser av projektets livscykel. Att optimera hela livscykeln, i stället för att fokusera på kortsiktiga inköpsbeslut, kräver en strategi, tydliga kriterier och data som täcker hela livscykeln. Detta utgör en
betydande utmaning.

Trots den stora negativa miljöpåverkan som kontorsprojekt medför, är insatserna för att minska denna påverkan bara i sin början, och att använda ett fullt cirkulärt angreppssätt är mycket nytt. För många företag kan byggnation och renovering av kontor vara den mest väsentliga möjligheten att
implementera cirkulära modeller. Genom att implementera cirkularitet i detta område kan man uppnå många fördelar, inklusive minskad resursanvändning, lägre utsläpp och lägre kostnader. Ett nyligen genomfört projekt visade en imponerande minskning av utsläppen med 80 procent enbart genom att använda effektiv cirkulär kravställning och styrning.

Inom en cirkulär ekonomi behöver vi leverantörer av produkter och tjänster som kan verka inom cirkulära modeller. Alla varor och produkter bör cirkulera genom flera livscykler med minimalt avfall och bibehållet högt värde under hela deras livslängd. Detta kräver nya produkt- och byggkrav.
Cirkularitet måste integreras i designprocessen för att säkerställa att värde bevaras, flexibilitet uppnås under livscykeln, och att tydliga processer för avslutning och påbörjande av nya cykler finns på plats. För att uppfylla dessa krav krävs insamling av data, inklusive kostnader, livstidsgarantier,
återtagsprocesser, underhålls- eller uppgraderingsprocesser, samt andrahandsvärden. Framsynta leverantörer arbetar redan aktivt för att möta dessa kriterier, optimera produkternas livslängd och förse kunder med den data som behövs för att anta cirkulära projektmodeller. Viktigt är också att denna data behövs för att uppfylla de nya rapporteringskraven från EU relaterade till cirkularitet.

Frågan om huruvida återbruk utgör en cirkulär strategi kan därför bara besvaras jakande om den uppfyller de ovan nämnda kriterierna och tillhandahåller en livscykelstrategi och livscykeldata för att möjliggöra välgrundade beslut och styrning. Utan dessa element kommer återbruksprojekt inte att optimera livscykeln och kan även resultera i att värde försämras, eftersom det är produkter som inte ursprungligen designats för cirkularitet som används. I sådana fall kommer återbruk inte heller att stödja ansvarsfulla och hållbara producenter som redan är engagerade i att leverera cirkulära produkter.

Vi kan definitivt göra bättre ifrån oss. Låt oss angripa inredningsprojekt med en fullt cirkulär ansats, dra nytta av alla fördelar och skapa riktiga förebilder för vad cirkularitet kan åstadkomma. För samtidigt som dessa cirkulära projekt sänker kostnader, utsläpp och resursanvändning samt tillhandahåller data för cirkulär styrning och rapportering, kan det största värdet ligga i synliga showcase som stärker företagets varumärke både internt och externt. Allt detta med kontor och utrymmen som verkligen är bra för människor under hela livscykeln och som också skapar affärer för alla progressiva cirkulära leverantörer av produkter och tjänster av hög cirkulär kvalitet.

Niclas Ihrén
Vd och grundare, Matters Group

Ämnen

Energi/miljö

---