Ett år med regeringen Kristersson – så lyder experternas dom kring bostadspolitiken

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke

Vilken plats tycker du bostadsfrågorna fått under den nya regeringens första år vid makten?
– Mycket blygsam.

Vilka delar i regeringens bostadspolitik anser du har varit mest positiva?
– Att man markerar fokus på vikten av det ägda boende, att man ser att det ägda boendet har en stor potential även bostadssocialt. Det tycker jag är viktigt för det brukar man inte betona i Sverige utan där brukar man alltid prata om hyresbostäder.
– Jag tycker det är bra att man har markerat vikten av långsiktigt strukturella åsikter när det gäller planprocesser och markförsörjning.
– Jag tycker också att statsrådet, Andreas Carlson, själv har visat bra gry i det att han har mött branschen och lyssnat på branschen. Så jag hyser inget tvivel om att han har en bra insikt om det rådande läget.

Vilka delar i regeringens bostadspolitik anser du har varit mest negativa?
– De åtgärder som har presenteras står över huvud taget inte i relation till de problem som finns. Det vi har är en total kollaps och de åtgärder som presenteras är inte ens plåster på såren. Det är uppenbart att regeringen som kollektiv – och då pratar jag om stats- och finansminister – inte förstår djupet i krisen alternativt inte har tillräcklig förståelse för problematiken så att man vet vilka verktyg man ska ta till. Det beror på att bostadsfrågan har ägnats ett förstrött intresse av svenska politiker i 30 år.
– Problemen som bostadsbyggandet möter nu i en högräntemiljö är i grunden en effekt av att man inte tänkte igenom systemskiftet för 30 år sedan. Man har inte karta och kompass över huvud taget, och då tar det en stund innan man har gjort analysen, sorterat sin alternativ och förstår att det krävs ett stort principiellt omtag.
– Jag tror att det finns en gryende insikt om det hos bostadsminister och statssekreteraren, men det är väldigt långt från sådana insikter till att få gehör hos stats- och finansminister. Då måste det bli värre innan det blir bättre – men det kan man vara helt lugn inför, för det kommer bli värre.

Vilka blir de viktigaste bostadsfrågorna för regeringen att hantera under resterande delen av mandatperioden?
– Det måste man dela upp på kort och lång sikt. Den kortsiktiga problematiken är den totala kollapsen på bostadsmarknaden som kräver krisåtgärder. Krisen är redan här och nu handlar det om att rädda kompetensen i branschen så gott det går, det handlar om att rädda ett minimum av produktion för att inte omfattande industriella resurser ska slås ut och det handlar om att rädda ett minimum av produktion för arbetsmarknadens behov kring Stockholm, Göteborg och norra Norrland primärt.
– Den långsiktiga problematiken hänger samman med att man måste förstå att bostadsbyggandet i grunden är finansiellt. Bostadsbyggandet möter fyra typer av finansiella problem. Det är bristande lönsamhet, villkoren för den långa finansieringen är orimliga, kreditivfinansieringen fungerar inte och hushållen kan inte finansiera ett bostadsköp. Vad är då det här en produkt utav? Jo, det är en produkt utav att man inte förstår att i en högräntemiljö så måste det till stimulanser antingen på utbuds- eller efterfrågesidan.
– Det andra man inte förstår är att man har målat in sig i ett hörn, därför att man har valt att tro på Finansinspektionens och Riksbankens analyser om de finansiella problemen. Det vill säga att det är förenat med risker om hushåll belånar sig, om fastighetsbolag belånar sig och om banker är exponerade mot bostadsbyggande. Men problemet är att det är precis den modellen som politikerna valde för 30 år sedan. När man avvecklade de generella bostadssubventionerna så valde man en marknadsdriven modell där hushåll, fastighetsbolag och banker ska svara för finansieringen.
– Nu har den formeln underkänts i över tio år och då är det hög tid att knäcka en ny formel och då krävs det en annan typ av riskdelning och ansvarsfördelning mellan stat och marknad. Så man måste väcka 30 år gamla frågor till liv igen för att se vem som ska finansiera bostäderna, för det är i grunden en finansiellt relaterad verksamhet.

På en femgradig betygsskala (där fem är högsta betyg och ett lägsta betyg), vad ger du regeringen för betyg på sin bostadspolitik?
– En svag tvåa.

Johanna Frelin, vd för Riksbyggen

Vilken plats tycker du bostadsfrågorna fått under den nya regeringens första år vid makten?
– De stora bostadsfrågorna har haft väldigt låg prioritet under första året. Vi kan inte se några initiativ eller beslut som visar vare sig en vision eller en strategi för att minska bostadsbristen och göra det möjligt för fler att komma in på bostadsmarknaden.

Vilka delar i regeringens bostadspolitik anser du har varit mest positiva?
– Det är bra att de satsar på att skynda på planprocessen och vill satsa på studenter.

Vilka delar i regeringens bostadspolitik anser du har varit mest negativa?
– Frånvaron av stora grepp för att lösa bostadsbristen och den branschkris vi sitter i just nu. Regering kommer med plåsterlösningar som kommer att ge få nya bostäder.

Vilka blir de viktigaste bostadsfrågorna för regeringen att hantera under resterande delen av mandatperioden?
– Just nu riskerar vi att inte vara igång med de volymer av nyproduktion som behövs detta decennium. Bostadspolitiken måste handla om hur vi kan få igång projekt så att vi bygger bort bostadsbristen.
– Vi föreslår startlån för unga så att de kommer in på bostadsmarknaden. Någon form av statliga garantier av byggnadskreditiv vill vi också gärna diskutera. Och grönt stöd till bostadsrättsföreningar så att det befintliga beståndet blir mer hållbart.

På en femgradig betygsskala (där fem är högsta betyg och ett lägsta betyg), vad ger du regeringen för betyg på sin bostadspolitik?
– Två.

Kent Persson, samhällspolitisk chef på Heimstaden

Vilken plats tycker du bostadsfrågorna fått under den nya regeringens första år vid makten?
– Bostadspolitiken har fått alldeles för liten plats under regeringens första år. Vi har ett fritt fall i nyproduktionen av bostäder och den krisen riskerar att fördjupas än mer och bli mycket långvarig om det inte kommer politiska reformer inom kort. För den här mandatperioden kan det byggas upp emot 150 000 för få bostäder jämfört med behovet, vilket i så fall leder till en förlängning av lågkonjunkturen och ökade samhällsproblem. Det finns mer att önska av regeringens agerande i bostadspolitiken.

Vilka delar i regeringens bostadspolitik anser du har varit mest positiva?
– Positivt är att regeringen börjat ta tag i en del strukturella problem, där regelförenklingar är ett sådant område. Vi uppskattar också att regeringen bjudit in till samtal och dialog kring bostadskrisen och vilka åtgärder som krävs för att lösa krisen.

Vilka delar i regeringens bostadspolitik anser du har varit mest negativa?
– Att regeringen inte varit tillräckligt aktiv är negativt. Ju längre regeringen väntar på att agera, desto djupare och längre kommer bostadskrisen att bli. Risken är påtaglig att krisen blir upp emot tio år lång om inte reformer genomförs omgående.

Vilka blir de viktigaste bostadsfrågorna för regeringen att hantera under resterande delen av mandatperioden?
– Den viktigaste reformen för att återigen få fart på bostadsbyggandet av hyresrätter är ett införande av fri hyressättning för nyproduktionen av hyresrätter. Den reformen finns utredd och går därmed snabbt för regeringen att genomföra. En fri hyressättning för nyproduktionen av hyresrätter kommer öka investeringsmöjligheterna samt skapa förutsägbarhet för både fastighetsbolagen och för hyresgästerna.
– Det är också viktigt att förutsättningarna för förvaltande av befintligt bestånd stärks. De årliga hyresförhandlingarna har inte fungerat på väldigt länge och de senaste top åren har fastighetsägarna fått cirka 50 procent i hyresjustering av begärda höjningar. Det undergräver investeringsmöjligheterna i det äldre beståndet. Över tid måste fastighetsägarna få kostnadsersättning och täckning för inflationen, dagens system leder inte till det. Därför behöver hyressättningssystemet förändras och förslagsvis ersättas av ett index som ger förutsägbarhet till både hyresgästen och fastighetsägaren.
– För att bryta den djupa bostadskris vi nu ser utvecklas så är detta de enskilt viktigaste reformerna att få på plats innevarande mandatperiod. Utan dessa reformer kommer krisen fördjupas ytterligare.

På en femgradig betygsskala (där fem är högsta betyg och ett lägsta betyg), vad ger du regeringen för betyg på sin bostadspolitik?
– Regeringen får knappt godkänd, en tvåa. En del bra har gjorts, men det är inte tillräckligt. Mer behöver göras och det finns många förslag och reformer för både det ägda och det hyrda boendet som skyndsamt kan genomföras. Regeringen har i för stor utsträckning duckat bostadsfrågorna och hänvisat till att inflationsbekämpningen är prioriterad. Fullt förståeligt att inflationsbekämpandet kommer först, men de flesta av de nödvändiga bostadspolitiska reformerna påverkar inte inflationen alls utan lägger grunden för att bostadskrisen kan lösas. Förväntningarna är stora på att regeringen under det kommande året påbörjar reformeringen av den svenska bostadssektorn. Först då kan bostadskrisen vändas till möjligheter och ett ökat bostadsbyggande.

Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket

Vilken plats tycker du bostadsfrågorna fått under den nya regeringens första år vid makten?
– Inte så stor plats, men det är å andra sidan inte ovanligt. Bostadspolitiken finns inte ens med i Tidöavtalet.

Vilka delar i regeringens bostadspolitik anser du har varit mest positiva?
– Om man med bostadspolitik också menar att ge stöd till hushåll med höga elkostnader, så väljer jag det. Det gick snabbt att få ut och blev något konkret som underlättade för hushållen.

Vilka delar i regeringens bostadspolitik anser du har varit mest negativa?
– Just avsaknaden av den.

Vilka blir de viktigaste bostadsfrågorna för regeringen att hantera under resterande delen av mandatperioden?
– Just nu är det stor kris på nyproduktionsmarknaden. Se över byggregler, lätta på en del krav, och framför allt kan bostadspolitiken försöka bidra till att skapa förutsebarhet för både byggföretag och privatpersoner. Kortare processer, från kontrakt till inflyttning, skulle underlätta för alla. Komma till skott med statligt subventionerat bostadssparande. Sen tror jag att det skulle vara dags att man, eftersom bostadsmarknaden är en så stor social fråga, stävade efter fler blocköverskridande överenskommelser.

På en femgradig betygsskala (där fem är högsta betyg och ett lägsta betyg), vad ger du regeringen för betyg på sin bostadspolitik?
– 2,5.

Stefan Ränk, koncernchef på Einar Mattsson

Vilken plats tycker du bostadsfrågorna fått under den nya regeringens första år vid makten?
– Med respekt för regeringens prioriteringar önskar jag att frågan om en fungerande bostadsmarknad hade fått en högre prioritet. Frågan är viktig utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv och tillväxtperspektiv, kort uttryckt är det en samhällskritisk infrastruktur.

Vilka delar i regeringens bostadspolitik anser du har varit mest positiva?
– Att bostadsministern kallat ihop en grupp statssekreterare som ska bryta i bostadspolitiken utanför de vanliga stuprören. Hoppas få se resultat inom kort.

Vilka delar i regeringens bostadspolitik anser du har varit mest negativa?
– Jag önskar att samtliga partier ägnar tid åt frågan om hur vi får en fungerande bostadsmarknad. Avsaknaden av det samtalet gör att det blir svårare för alla regeringar att börja ta de första stegen. Konkret skulle jag vilja att de reformerar hyressättningen med start i det som utredningen om fri hyressättning i nyproduktion.

Vilka blir de viktigaste bostadsfrågorna för regeringen att hantera under resterande delen av mandatperioden?
– Att ta de första små stegen mot en fungerande bostadsmarknad.

På en femgradig betygsskala (där fem är högsta betyg och ett lägsta betyg), vad ger du regeringen för betyg på sin bostadspolitik?
– Jag har stor respekt för att regeringen behöver göra andra prioriteringar men det blir en tvåa. Jag förväntar mer genomgripande strukturförändringar.